USA:s regering förolämpar sin ursprungsbefolkning

”Att likna Geronimo, eller någon annan indian, vid Usama bin Ladin, en massmördare och feg terrorist, är en förolämpning mot vår stam och mot alla indianer.” Så skriver Jeff Houser i ett brev till den amerikanske presidenten Obama.

Jeff Houser är ordförande för apacheindianerna i Fort Sill och därmed direkt nedstigande så att säga från den legendariske indianledaren Geronimo som var den siste indianledaren att ge upp för den amerikanska arméns etniska rensningar på 1800-talet.

För det är omöjligt att kalla politiken US Army och Washington drev gentemot ursprungsbefolkningen i USA än just etnisk rensning.

Det ser ut som en tanke när USA:s militära ledning ger terroristen Osama Bin Laden kodnamnet Geronimo. Det ligger en värdering av indianernas motstånd mot kolonisationen och det utrotningskrig som genomfördes mot ursprungsbefolkningen.

Geronimo lät sig aldrig kuvas utan kom att dö i fångenskap 1909.

När USA:s militär och den politiska ledningen nu ger terroristen Bin Laden Geronimos namn som kodnamn är det inte bara en oförskämdhet och en skymf mot den amerikanska ursprungsbefolkningen utan också uttryck för, i bästa fall, en historielöshet och i sämsta fall för en kvardröjande rasism.

Text: Ingemar E. L. Göransson

00-decenniet III: När vi började leva på nätet

00-decenniet kommer att ihågkommas ihåg som det årtionde då internet och de sociala medierna slog igenom med full kraft.

Vi gick från modesta hastigheter som 56 mbit/sek till blixtsnabb fiber. Vi började leva på nätet på ett helt annat sätt än på 1990-talet. Vi skicka fler mail än brev, vi skapade hemsidor som blev allt mer komplexa och innehållsrika och inte minst vi började påverka omvärlden med vårt uppträdande på nätet. Inte minst att blogga blev ett naturligt sätt att göra sin röst hörd.

Ett exempel när Barack Obama blev vald till president var det till stor del ett resultat av att han och folket kring honom begrep styrkan och potentialen i internet och den nya tekniken. Mobiliseringen av latinos, svarta, mexikaner och andra minoritetsgrupper skedde helt genom nätet.

När jag intervjuade amerikanska LO:s, AFL/CIO, nuvarande andreman Stewart Acuff i London berättade han att facken hade använt nätet i sitt mobiliseringsarbete för registrering men också i arbetet att mobilisera arbetarväljarna, minoriteterna och andra för Obama.

När Fredrik Reinfeldt vann valet (eller fick det till skänks) 2006 var det första valet där internet kom att ha en avgörande betydelse för valutgången. Jag tillhörde de som på LO jobbade med LO:s valrörelse på nätet och vårt tillkommande var resultatet av brist på utbildning och bristfällig organisation. Vi klarade helt enkelt inte av nyliberalernas insatser för Reinfeldt och en högerregering.

Ett annat perspektiv där 00-decenniets och internet har varit tydligt och verkligen påverkat är nedladdningsdebatten. Förutom meningslösa försök att stoppa tekniken så har det inneburit en utveckling mot ett kontrollsamhälle av sällan skådat slag med FRA och andra lagar som nu ger myndigheterna rätt att spionera på var och en av oss medborgare.

Facebook, Twitter och andra media är exempel på hur sociala median har påverkat samhället och vår verklighet. Det sista året på LO var jag ansvarig för LO:s kommunikation på Lunarstorm i den bemärkelsen att jag svarade på tusentals frågor från ungdomar om facket, politik och samhället i stort. Under de månader där jag dagligen var uppkopplad hade kontinuerlig kontakt med unga människor lärde mig mer än något annat om hur unga människor tänker och om deras verklighet. Men också vilken enorm betydelse nätet har fått i vårt samhälle.

Idag finns jag dagligen på Facebook, jag har en stor del av min kommunikation där och jag skulle inte kunna jobba utan internet och dess möjligheter. Mina bankaffärer, kundkontakter, politiska uppträdande och skrivande är helt baserat på nätet. Man kan säga att 00-årtiondet blev decenniet då internet gick från en nyhet till en del av vår vardag.

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson

Gillar du en fungerande välfärdsstat för alla? Skriv på namninsamlingen FOLKAKTIONEN: För en välfärdsstat för ALLA!

Obamas sjukförsäkringsreform på väg

New York, söndag den 8 november 2009

Den gångna veckan har inte varit den bästa för president Obama. Givetvis kastar massakern i Fort Obama en skugga över Obama som befälhavare och alltfler börjar ifrågasätta militärens interna säkerhet. Alltså en parallell till säkerhetstjänstens misstag som inte tog de varningar som fanns innan 9/11.

Inte heller de nya alarmerande arbetslöshetssiffrorna över 10 procent var goda nyheter för Obamas regering.

Måndagens val som förlorades i annars pålitliga demokratiska valkretsar som guvernörsposten i New Jersey och att demokraterna i New York inte lyckades ta tillbaka borgmästarposten här i New York. Valet var ett bakslag för Obama och det kan vara symptomatiskt vad en organisatör John Morris för de hemlösas organisation här i New York sa när jag frågade honom vad det betydde för den afro-amerikansk befolkningen med en svart president i Vita Huset.

- Inget, eftersom hans politik är inget grundläggande förändring mot tidigare politik. Så länge han inte löser de stora problem som det här landet har så betyder hudfärg inte ett dugg.

Nya opinionssiffror visar också att Obama tappar i tilltro i snart alla viktiga frågor och hans administrations förmåga att klara den.

I går kväll kanske den första verkliga leveransen av en annan politik var när i går representanthuset tog Obamas sjukförsäkringsreform. Även om det var en liten marginal där endast en republikan röstade för. Den modige var Louisianas Ahn ”Joseph” Cao. Caos motiv att bryta partilinjen var att i hans hemstad New Orleans och i Louisianas väljare saknar sjukförsäkring vilket med Obamas förslag kommer att få.

Övertonerna från motståndarna är allt från att sjukförsäkringen kommer att användas som abortmetod (!!) till att nu inför USA socialism. Fakta är att miljoner och åter miljoner saknar skydd mot sjukdom och olycka idag. Uppgifter uppger att 60 miljoner är i denna situation.

Men också att ”big business” är motståndare av två skäl. Obamas förslag kommer att finansieras med ökade skatter framförallt för de som har högsta inkomsterna och förmögenheterna idag, men också att de stora försäkringsbolagen gör miljarder in vinst varje år på det nuvarande dyra och ineffektiva systemet.

Striden om Obamas försök att få ordning på sjukförsäkringskaoset har också tydliga implikationer där konflikten mellan delstaterna och den federala makten. USA:s delade maktsystem blir mycket tydligt nu under striden kring administrationens förslag.

I natt har representanthuset tagit Obamas förslag och nu går det till senaten för att sedan vad det lider slutgiltigt tas på nytt i representanthuset. Det sannolika är att Obama kommer att lyckas med det som ingen lyckats tidigare med – att reformera USA:s ineffektiva och dyra sjukförsäkringssystem.

Lyckas han med det kommer kanske John Morris och andra skeptiska afro-amerikaner och andra som har det svårt och hårt i den amerikanska drömmen. Lyckas det kanske den kan få ett nytt och mer ljust innehåll.

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson