Marstrand, sommaren 2007
Foto: Ingemar E. L. Göransson ©
"You have enemies ? Good, that means that you have stood up for something, sometime in your life." (Winston Churchill)
Konsekvensen av Maud Olofssons politik
Maud Olofsson och regeringens brist på närings- och industripolitik har fått katastrofala konsekvenser för Sverige.
Jag har hela tiden hävdat att det har varit en avsiktlig politik från den i grunden nyliberala högerregeringen, inspirerad av Thatchers politik i Storbritannien att minska och försvaga den industriella sektorn i Sverige till förmån för en lågavlönad servicearbetsmarknad.
Det är fler som har insett att Maud Olofsson haft ideologiska förtecken mer än industripolitiska och Sveriges bästa för sina ögon. Det är av den anledningen ett gott skäl att läsa Robert Collins krönika i dagens Aftonbladet.
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
Anslut dig till FOLKAKTIONEN: För en välfärdsstat för alla!
Det som säkert de allra flesta innerst hade insett från början är nu ett faktum. SAAB i Trollhättan läggs ner och GM påbörjar nu rean av företagets tillgångar. Mycket tyder på att GM aldrig hade för avsikt att sälja utan hade en nedläggning som mål. Regeringen Reinfeldt och dess s.k. näringsminister pratkvarnen Maud Olofsson har varit barnmorska i denna process.
SAAB-arbetarna och de anställda på företaget bör dock komma ihåg vem som svek, vem som inte gjorde vad som var möjligt för att rädda denna del av fordonsindustrin i Sverige. Och de som har ytterst ansvaret bör också få bära hundhuvudet och ansvaret för att nu tusentals arbetare, tjänstemän, konstruktörer och under leverantörer drabbas av arbetslöshet.
GM:s ledning som inte under årtionden förstått att utveckla amerikansk fordonsindustri var ett sällsynt dåligt val när SAAB såldes med början 1990. Det innebär att den felsatsning som gjordes då av Wallenbergkretsen är en av grunderna till det som sker nu.
Regeringen Reinfeldt som under hela processen har dissat och nedvärderat svensk fordonsindustri och krampaktigt mässat att regeringen inte tänkte hjälpa till att rädda produktionen eller jobben i Västsverige. Det innebär att minst 8 000 bilbyggare och deras familjer nu blir arbetslösa. Maud Olofsson som ser mer till sin thatcheristiska ideologi än jobben och industrins utveckling har varit den som regisserat detta grekiska drama.
Maud Olofsson säger ikväll enligt SvD:
– Jag har svårt att se vad vi kunnat göra annorlunda.
Men man kan undra hur svårt att det hade varit att göra något istället för inget som har varit Maud Olofssons handlingslinje.
Cecilia Fahlberg ordförande för tjänstemannafacket Union på SAAB säger:
– De hade kunnat förlänga miljöbilspremier och införa skrotbilspremier för att underhålla efterfrågan under en kritisk period. Det hade haft stor betydelse för våra svenska bolag. Hemmamarknaden betyder mycket. Detta har inte tagit om hand på rätt sätt. Det hade behövts betydligt mer stöd.
Fredrik Reinfeldt kommer nu åter att lägga huvudet på sned och beklaga enligt sedvanlig pudelmodell. Men nu är inte längre hans beklagande trovärdiga och det går inte heller att skylla på EU-ordförandeskapet när hans regering för en industrifientlig politik.
Det är också en bild av konsekvensen av att ha som politisk modell för arbetsmarknaden en låglöneservicearbetsmarknad.
Av ideologiska skäl har SAAB fått gå under med man och allt likt ett skepp utan styrning och nu står bilbyggarna utan jobb och med en framtid som är höljd i dunkel.
De ansvariga bör hållas ansvariga om inte annat vid valet 2010.
Text: Ingemar E. L. Göransson
FOLKAKTIONEN: En välfärdsstat för ALLA samlar allt fler namn. Skriv på även du och sprid den vidare till så många som möjligt!
Äntligen fredag, nu är det dags att börja festen!:
Jag har haft nöjet att se denne showman live – det är en upplevelse utan motsvarighet!!
Trevlig helg!/Ingemar
(27 december)
På några veckor har mitt initiativ på Facebook och namninsamlingen kopplad till det vuxit mycket snabbt.
Vad jag menar är FOLKAKTIONEN: För en välfärdsstat för ALLA. Redan på några veckor har över 300 personer skrivet under uppropet. Där finns partiledare, riksdagsledamöter, professorer och andra tillsammans med fackligt aktiva, förbundsordförande och inte minst vanliga löntagare och “vanligt” folk.
Det finns uppenbarligen en uppriktig ilska och oro för vad som händer med välfärdsstaten.
Facebook-gruppen har över 500 medlemmar – otroligt bra på så kort tid och i december. Detta är bara början målet är att uppropet skall samla minst 500 personer innan årsskiftet och tusentals innan valet.
Initiativet skall bli en politisk blåslampa för en återupprättad välfärdsstat och en politik som bryter de senaste 20 årens nedrustning och demonteringen av välfärdsstaten som under den senaste mandatperioden accelererat i rivningshastighet.
Här är uppropet i dess helhet. Sprid det till vänner, bekanta och i era nätverk!
Ända sedan 1990-talets kris har den svenska välfärdsstaten successivt försvagats och urholkats. Politiska beslut för att rädda svensk ekonomin på 1990-talet betalades med försämringar i välfärdens räckvidd. Dagens politik där arbetslösa, sjuka och pensionärer får betala fortsatta försämringar av välfärdens innehåll och möjligheter är orättvis och otillständig.
Vi som står bakom detta upprop vi vill se en politik där en välfärdspolitik till allas bästa ersätter dagens nyliberala marknadspolitik.
Konsekvenserna av de senaste decenniernas successiva försämringar och försvagning av välfärden har skapat kraftigt ökade klyftor mellan rika - fattiga; de med jobb - arbetslösa; friska – sjuka; infödda – immigranter. Ökade klyftor byggda på etnisk bakgrund och utbildning är andra sidor där vi nu ser klyftorna öppnas från en spricka till en enorm avgrund i samhället.
Vi ser hur rasism, frustration, desperation och en allt mer ökande fattigdom sprider sig i samhället. Vi ser med förfäran hur Sverige förvandlas till en land av Vi och Dom.
Det svenska samhället håller på att förvandlas till ett samhälle där den som saknar jobb, är sjuk, invandrare, ung eller pensionär ställs utanför. Välfärden och välfärdspolitiken är bara en skugga av vad som var tänkt.
Vi kräver en politisk kursändring.
Vi kräver att den sittande regeringen stoppar alla fortsatta försämringar i välfärden och av välfärdssystemen.
Vi kräver att den röd-gröna oppositionen ger ett bindande löfte att vid en valseger september 2010 återupprätta välfärdsstaten till att bli det ekonomiska och politiska kitt som kan hålla samman det svenska samhället.
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
Om en vecka är det julafton och det lär vara en del som kommer få julklappar i form av CD. De vanliga CD är ganska tråkiga men allt som ofta så tar sig bolagen i kragen och producerar plattor i form av boxar som är riktigt kul och bra. Här är några som är värda att ge bort som julklappar.
Thåström ”Be-Bop-A-Lula Hela jävla da´n (Sonet/Universal)
Singel-CD:n är en helt okay samling för den som inte har något med Sveriges främste rock-poet och särling. Men, skaffa boxen med ytterligare en CD med låtar som aldrig funnits ute förut. Denna plus DVD:n med en konsert från 2006 gör julen till en glädjens högtid för oss som gillar Thåström.
David Bowie ”David Bowie” (EMI)
Bowies första LP från 1969 är en legendarisk debut som inte var en debut utan den skedde 1967 på Deram i en lindrigt sagt ojämn platta. Men Philips-LP var lysande och gavs ut på nytt 1972 efter succén med Ziggy Stardust. Den här plattan har alltid varit en av mina favoriter med Bowie. Den är så lyskraftig innan pretentionerna har tagit över. Den nya utgåvan med en bonus-CD med tidigare ej utgivet material eller svårtåtkomligt dito är given under granen.
Frank Sinatra ”New York” (Reprise)
En maffig box med fyra CD, en för varje konsert plus en DVD. En värdig följeslagare till boxen med Las Vegas-material som kom för några år sedan. Vad ska man säga? Helt lysande, denne man var entertainer och MOR-sångarnas absoluta mästare. Det är så exakt och Sinatra har en förmåga att krypa in under skinnet på lyssnaren. Passa på att skaffa den innan den försvinner precis som Las Vegas-boxen.
Elvis Costello ”Live At The El Mocambo” (Universal)
Äntligen är denna energikick tillgänglig för alla och envar som vill skaffa den. Inspelad på en liten klubb i Toronto mars 1978 och gjord enbart för radiostationer i Kanada och USA men en del ex fann sin väg över till Europa och samlarmarknaden till fantasipriser. Platta med en Elvis Costello full av energi och ett The Attractions som skapar ett enormt tryck bakom Elvis C. Det här är Stiff-Costello, dvs innan han blev så förbaskat pretentiös som idag.
Elvis Presley ”Elvis At Stax” (King)
En skum platta som innehåller 15 spår från Stax-inspelningarna i oredigerade, dvs. inte kortade versioner utan de flesta låtar klockar in på 3 – 5 minuter istället för sedvanliga 2-3 minuter. Andra låtar är i alternativa versioner. Grymt bra och en Elvis i toppform. Jag hittade mitt ex i en liten skivaffär i Malmö här för leden.
Text: Ingemar E. L. Göransson
Glöm inte FOLKAKTIONEN: För en välfärdsstat för ALLA! Skriv på uppropet och sprid det vidare!
Det är nervöst på Rosenbad. Reinfeldt och hans högerallians känner att det gungar. Inte undra på. Normalt sett skulle ordförande skapet i EU gett extrapoäng men inte den här gången då regeringens eget agerande efter Laval-domen har istället ökat mångas skepsis mot EU.
Men det är nog inte det som är huvudorsaken till att högeralliansen tappar mark i opinionen utan några andra skäl. Alla självtillverkade och konsekvens av högerpolitiken.
Det första är att regeringen inte har klarat att bromsa arbetslösheten. Den har de facto inte försökt ens utan strategin har varit att spela ut de i jobb mot de arbetslösa. Taktiken kan ha slagit fel, i vart fall delvis, då alltfler upptäcker att a-kassan numera efter Littorins ingrepp är Europas sämsta.
Det andra misstaget är naturligtvis schabblet med sjukförsäkringen där regeringen kraftigt underskattat medborgarnas stöd för en sjukkassa som ger stöd och inkomst skydd vid sjukdom och där ett dribblande mot arbetslösheten inte accepteras.
Att nervositeten har ökar är det faktum att Reinfeldt själv har gått ut i flera intervjuer och mer eller mindre piskat upp sina egna ministrar samtidigt som han skyller på att EU har tagit för mycket av hans tid.
Vad han inte erkänner är de stora politiska misstag som hans regering gjort och den underskattning av det medborgerliga stödet för de generella välfärdssystemen.
DN skriver idag ”kanske går det i Sverige inte att vinna val och reformera trygghetssystemen”, vilket kan tolkas som ett erkännande av att borgerligheten har underskattat stödet för de generella välfärdssystemens princip i svensk politisk kultur och opinionen.
SvD är kritisk till Reinfeldt personligen på det sätt som högerpartiet ledare traditionellt får bära hundhuvudet när det går illa för högern. ”Nästa steg är att han kommer med framtidsidéer som låter som borgerlig politik istället för ännu en promemoria från finansdepartementet.” Kritiken från SvD:s ledarsida påminner redan nu om vad som laddades på sin tid mot Yngve Holmberg.
Jag har tidigare skrivet att Reinfeldt kan mycket väl gå från att varit hyllad ledare till att bli syndabock när högerns politik synas. Det är lätt att leda högerregeringar i högkonjunkturer men när det är kris brukar det gå åt helsicke.
Det är möjligt att lokaltidningen Östgöta Correspondenten har rätt när den igår skrev ”Får borgerligheten förnyat förtroende innebär det att socialdemokratins dominans är bruten – för alltid”. Med andra ord det är mycket som står på spel för regeringen och inte minst för Reinfeldt personligen.
En iakttagelse som i sig visar på nervositeten i borgerligheten. Frågan är, ska borgerligheten åter igen bara klara en mandatperiod och få gå med svansen mellan benen och ett totalt misslyckande?
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
Glöm inte