Ett gott skivår!

En bra sak som nedladdningsdebatten och hotet mot skivbolagen har varit att de börjar inse att det duger inte längre med en massa re-runs och ompackningar av skåpmat. Under de senaste åren har det blivit allt vanligare medpåkostade och innehållsrika boxar eller i vart fall snygga och högklassiga utgåvor av nya plattor.

Under 2009 var detta inget undantag utan snarare accelererade detta vilket nedanstående plattor bevisar förhoppningsvis.

The Beatles ”In mono” (Apple)

Att äntligen Beatles plattor fick se dagens ljus, re-mastrade och i mono, vilket de var från början. Och vilket ljud och en synnerligen snygg box. Stereo-boxen är onödig, delvis för att amerikanska Capitol hade redan gjort detta och som sagt Beatles skall avlyssnas i mono. En synpunkt dock, hur kunde mono-boxen vara över tusenlappen billigare i New York jämfört med Sverige?

Grateful Dead ”Winterland 1973” (Rhino)

En utmattande samling från bandets sejour på Winterland november 1973. Inalles nio CD, booklet och badge får man för pengarna. Långt över 10 timmar av musik från USA:s mesta musikgrupp alla kategorier. Även om ”Dark Star” förekommer flera gånger är den ny varje gång. Likaså covers som Chuck Berrys ”Promised Land” och Kris Kristoffersons ”Me and You and Bobby McGhee”.

Mike Bloomfield a. o. “Live at Bill Graham´s Fillmore East 1969” (Raven)

En tidigare svåråtkomlig live-platta som Columbia släppte 1970. Den uppmärksammades aldrig och glömdes bort men under åren fått en kultstatus. Australiensiska Raven gav ut den i år. Och inte bara det man samlade in de inspelningar som hade hamnat från konserten på andras plattor vilket innebar att för första gången någonsin fick vi tillgång denna lilla ”gem”.

The Who ”My Generation” (Universal)

En japansk box extraordinaire. Förutom att den innehåller den legendariska plattan i stereo och framförallt i mono så finns miniatyrer av alla möjliga utgåvor från hela världen av LP, EP och singelomslag. En helt sanslös utgåva som tyvärr bara kom i en mycket begränsad utgåva. Den är extra intressant genom detta är den enda legala utgåva av den ursprungliga mono-versionen. Senare gjorde man likadant med "A Quick One"-LP:n.

Bruce Springsteen ”Working On A Dream” (Columbia)

Plattan som var grunden för världsturnén 2009. En återfödd Springsteen med blivande klassiker som den mäktiga ”Outlaw Pete”. Plattan visade att bossen fortfarande kunde skriva inte bara bra låtar utan hade drivet inte bara på scen utan också i studion.

Thåström ”Kärlek är för dom” (Sonet)

En lysande konsert i Linköping och en förstklassig platta, faktiskt en av Thåströms bästa på år. Mörkret, vemodet och alienationen som Thåström gjort till sin egen fick fullt utrymme på denna mästerliga platta. I min värld årets platta på svensk mark. Den är också välförtjänt nominerad till flera Grammisar.

The West of Eden ”Travelogue” (Zebra)

Sveriges Fairport Convention som jag har spelat under hösten och som jag gillar allt mer. En riktigt bra svensk folk-rock som håller hög internationell klass. Jag kan helt enkelt inte bli trött på den! Det är märkligt att detta svenska band spelar irländsk folkrock lika bra som om de vore uppväxta på den dimmiga ön. Det är en prestation, framförallt när de gör det med själ och hjärta så stort!

Nisse Hellberg ”En modern man” (Metronome)

Svensk rock-a-billy som känns äkta och inte bara en attityd. Nisse Hellberg är en äkta musikant som förstår och lever i rötterna. Man anade Sun-studion och den amerikanska södern i denna allt igenom helt lyckade plattan. Att han är lika bra live visade han på Jerry Lee Lewis-galan i Linköping där han spelade skiten av förment stora rock-a-billy-akter som Ewa Eastwood och Refreshments. Hellberg rules!

Manic Street Preachers ”Journal For Plague Lovers”(Columbia)

En platta som var oklart länge om den skulle ges ut men efter långt om länge bestämde sig bandet för att ge ut dessa sånger skrivna av bandets ursprunglige sångare Richard Edwards som försvann spårlöst för åratal sedan. En plågsam men lysande platta av detta politiskt medvetna band. Mer existentialism än politik och texter med en känsla av brittiskt mörker. Utgåvan med de nakna demoversionerna är väldigt rörande.

13th Floor Elevators ”Sign Of the Third Eye Men” (Charly)

10 CD, en omfattande bok, diverse repros på affischer och annat. Inte illa av ett band som gjorde två plattor i studion på International Artists i Texas på 1960-talet och vars kult är större än vad de spelade in succe´. Här finns allt, stereo och monoversioner, outtakes, liveinspelningar och lite till. Årets mest makalösa återutgivning i alla kategorier. Givetvis begränsad upplaga som nu är utgången.

Miles Davis ”Kind Of Blue” (Columbia)

50-års utgåvan av Davis klassiker kom formellt ut i oktober 2008 men distributionen av boxen dröjde till 2009 års början. Förutom originalplattan, överblivet material, alternativa versioner och en ambitiös DVD innehöll den också en bok, foton av hög kvalitet och en repro på LP:n i blå vinyl. En mer ambitiös återutgåva av en jazzplatta har jag aldrig sett tidigare och ljudet i den re-mastrade versionen slår alla tidigare utgåvor. Ett mästerverk som ett mästerverks uppmärksamhet.

Skivåret 2009 är snart slut. Massor av bra plattor och framförallt ambitiösa utgåvor som bara kan glädja vi som älskar musik och göra piraterna deppade!

Text: Ingemar E. L. Göransson

Glöm inte:

FOLKAKTIONEN: För en välfärdsstat för ALLA! Skriv under och sprid vidare!

Veckans foto; vecka 52

Marstrand, sommaren 2007

Foto: Ingemar E. L. Göransson ©

Läs Robert Collin i Aftonbladet!

Konsekvensen av Maud Olofssons politik

Maud Olofsson och regeringens brist på närings- och industripolitik har fått katastrofala konsekvenser för Sverige.

Jag har hela tiden hävdat att det har varit en avsiktlig politik från den i grunden nyliberala högerregeringen, inspirerad av Thatchers politik i Storbritannien att minska och försvaga den industriella sektorn i Sverige till förmån för en lågavlönad servicearbetsmarknad.

Det är fler som har insett att Maud Olofsson haft ideologiska förtecken mer än industripolitiska och Sveriges bästa för sina ögon. Det är av den anledningen ett gott skäl att läsa Robert Collins krönika i dagens Aftonbladet.

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson

Anslut dig till FOLKAKTIONEN: För en välfärdsstat för alla!

Skriv på uppropet!

Håll dom ansvariga för SAAB:s nedläggning

Det som säkert de allra flesta innerst hade insett från början är nu ett faktum. SAAB i Trollhättan läggs ner och GM påbörjar nu rean av företagets tillgångar. Mycket tyder på att GM aldrig hade för avsikt att sälja utan hade en nedläggning som mål. Regeringen Reinfeldt och dess s.k. näringsminister pratkvarnen Maud Olofsson har varit barnmorska i denna process.

(Okänd fotograf)

SAAB-arbetarna och de anställda på företaget bör dock komma ihåg vem som svek, vem som inte gjorde vad som var möjligt för att rädda denna del av fordonsindustrin i Sverige. Och de som har ytterst ansvaret bör också få bära hundhuvudet och ansvaret för att nu tusentals arbetare, tjänstemän, konstruktörer och under leverantörer drabbas av arbetslöshet.

GM:s ledning som inte under årtionden förstått att utveckla amerikansk fordonsindustri var ett sällsynt dåligt val när SAAB såldes med början 1990. Det innebär att den felsatsning som gjordes då av Wallenbergkretsen är en av grunderna till det som sker nu.

Regeringen Reinfeldt som under hela processen har dissat och nedvärderat svensk fordonsindustri och krampaktigt mässat att regeringen inte tänkte hjälpa till att rädda produktionen eller jobben i Västsverige. Det innebär att minst 8 000 bilbyggare och deras familjer nu blir arbetslösa. Maud Olofsson som ser mer till sin thatcheristiska ideologi än jobben och industrins utveckling har varit den som regisserat detta grekiska drama.

Maud Olofsson säger ikväll enligt SvD:

– Jag har svårt att se vad vi kunnat göra annorlunda.

Men man kan undra hur svårt att det hade varit att göra något istället för inget som har varit Maud Olofssons handlingslinje.

Cecilia Fahlberg ordförande för tjänstemannafacket Union på SAAB säger:

– De hade kunnat förlänga miljöbilspremier och införa skrotbilspremier för att underhålla efterfrågan under en kritisk period. Det hade haft stor betydelse för våra svenska bolag. Hemmamarknaden betyder mycket. Detta har inte tagit om hand på rätt sätt. Det hade behövts betydligt mer stöd.

Fredrik Reinfeldt kommer nu åter att lägga huvudet på sned och beklaga enligt sedvanlig pudelmodell. Men nu är inte längre hans beklagande trovärdiga och det går inte heller att skylla på EU-ordförandeskapet när hans regering för en industrifientlig politik.

Det är också en bild av konsekvensen av att ha som politisk modell för arbetsmarknaden en låglöneservicearbetsmarknad.

Av ideologiska skäl har SAAB fått gå under med man och allt likt ett skepp utan styrning och nu står bilbyggarna utan jobb och med en framtid som är höljd i dunkel.

De ansvariga bör hållas ansvariga om inte annat vid valet 2010.

Text: Ingemar E. L. Göransson

FOLKAKTIONEN: En välfärdsstat för ALLA samlar allt fler namn. Skriv på även du och sprid den vidare till så många som möjligt!

Fredag och rock & roll

Äntligen fredag, nu är det dags att börja festen!:

 

Jag har haft nöjet att se denne showman live – det är en upplevelse utan motsvarighet!!

Trevlig helg!/Ingemar

Uppdatering: Stort stöd för välfärdsstaten

(27 december)

På några veckor har mitt initiativ på Facebook och namninsamlingen kopplad till det vuxit mycket snabbt.

Vad jag menar är FOLKAKTIONEN: För en välfärdsstat för ALLA. Redan på några veckor har över 300 personer skrivet under uppropet. Där finns partiledare, riksdagsledamöter, professorer och andra tillsammans med fackligt aktiva, förbundsordförande och inte minst vanliga löntagare och “vanligt” folk.

Det finns uppenbarligen en uppriktig ilska och oro för vad som händer med välfärdsstaten.

Facebook-gruppen har över 500 medlemmar – otroligt bra på så kort tid och i december. Detta är bara början målet är att uppropet skall samla minst 500 personer innan årsskiftet och tusentals innan valet.

Initiativet skall bli en politisk blåslampa för en återupprättad välfärdsstat och en politik som bryter de senaste 20 årens nedrustning och demonteringen av välfärdsstaten som under den senaste mandatperioden accelererat i rivningshastighet.

Här är uppropet i dess helhet. Sprid det till vänner, bekanta och i era nätverk!

Ända sedan 1990-talets kris har den svenska välfärdsstaten successivt försvagats och urholkats. Politiska beslut för att rädda svensk ekonomin på 1990-talet betalades med försämringar i välfärdens räckvidd. Dagens politik där arbetslösa, sjuka och pensionärer får betala fortsatta försämringar av välfärdens innehåll och möjligheter är orättvis och otillständig.
Vi som står bakom detta upprop vi vill se en politik där en välfärdspolitik till allas bästa ersätter dagens nyliberala marknadspolitik.

Konsekvenserna av de senaste decenniernas successiva försämringar och försvagning av välfärden har skapat kraftigt ökade klyftor mellan rika - fattiga; de med jobb - arbetslösa; friska – sjuka; infödda – immigranter. Ökade klyftor byggda på etnisk bakgrund och utbildning är andra sidor där vi nu ser klyftorna öppnas från en spricka till en enorm avgrund i samhället.

Vi ser hur rasism, frustration, desperation och en allt mer ökande fattigdom sprider sig i samhället. Vi ser med förfäran hur Sverige förvandlas till en land av Vi och Dom.

Det svenska samhället håller på att förvandlas till ett samhälle där den som saknar jobb, är sjuk, invandrare, ung eller pensionär ställs utanför. Välfärden och välfärdspolitiken är bara en skugga av vad som var tänkt.

Vi kräver en politisk kursändring.

Vi kräver att den sittande regeringen stoppar alla fortsatta försämringar i välfärden och av välfärdssystemen.

Vi kräver att den röd-gröna oppositionen ger ett bindande löfte att vid en valseger september 2010 återupprätta välfärdsstaten till att bli det ekonomiska och politiska kitt som kan hålla samman det svenska samhället.

Länk till uppropet.

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson

Musik under granen

Om en vecka är det julafton och det lär vara en del som kommer få julklappar i form av CD. De vanliga CD är ganska tråkiga men allt som ofta så tar sig bolagen i kragen och producerar plattor i form av boxar som är riktigt kul och bra. Här är några som är värda att ge bort som julklappar.

Thåström ”Be-Bop-A-Lula Hela jävla da´n (Sonet/Universal)

Singel-CD:n är en helt okay samling för den som inte har något med Sveriges främste rock-poet och särling. Men, skaffa boxen med ytterligare en CD med låtar som aldrig funnits ute förut. Denna plus DVD:n med en konsert från 2006 gör julen till en glädjens högtid för oss som gillar Thåström.

David Bowie ”David Bowie” (EMI)

Bowies första LP från 1969 är en legendarisk debut som inte var en debut utan den skedde 1967 på Deram i en lindrigt sagt ojämn platta. Men Philips-LP var lysande och gavs ut på nytt 1972 efter succén med Ziggy Stardust. Den här plattan har alltid varit en av mina favoriter med Bowie. Den är så lyskraftig innan pretentionerna har tagit över. Den nya utgåvan med en bonus-CD med tidigare ej utgivet material eller svårtåtkomligt dito är given under granen.

Frank Sinatra ”New York” (Reprise)

En maffig box med fyra CD, en för varje konsert plus en DVD. En värdig följeslagare till boxen med Las Vegas-material som kom för några år sedan. Vad ska man säga? Helt lysande, denne man var entertainer och MOR-sångarnas absoluta mästare. Det är så exakt och Sinatra har en förmåga att krypa in under skinnet på lyssnaren. Passa på att skaffa den innan den försvinner precis som Las Vegas-boxen.

Elvis Costello ”Live At The El Mocambo” (Universal)

Äntligen är denna energikick tillgänglig för alla och envar som vill skaffa den. Inspelad på en liten klubb i Toronto mars 1978 och gjord enbart för radiostationer i Kanada och USA men en del ex fann sin väg över till Europa och samlarmarknaden till fantasipriser. Platta med en Elvis Costello full av energi och ett The Attractions som skapar ett enormt tryck bakom Elvis C. Det här är Stiff-Costello, dvs innan han blev så förbaskat pretentiös som idag.

Elvis Presley ”Elvis At Stax” (King)

En skum platta som innehåller 15 spår från Stax-inspelningarna i oredigerade, dvs. inte kortade versioner utan de flesta låtar klockar in på 3 – 5 minuter istället för sedvanliga 2-3 minuter. Andra låtar är i alternativa versioner. Grymt bra och en Elvis i toppform. Jag hittade mitt ex i en liten skivaffär i Malmö här för leden.

Text: Ingemar E. L. Göransson

Glöm inte FOLKAKTIONEN: För en välfärdsstat för ALLA! Skriv på uppropet och sprid det vidare!