torsdag 20 augusti 2009

Regeringen vill INTE rädda SAAB

Rekonstruktionen av SAAB är klar meddelade konkursförvaltaren igår. Överföring av GM:s aktier kan genomföras och fabriken i Trollhättan kan börja tillverka bilar på nytt. Normalt sätt skulle vilken regering som helst ha jublat i det här läget. Man hade dragit en lättnadens suck för tusentals jobb är på väg att räddas samtidigt som en viktig del svensk teknologisk kunskap blir kvar.

bil13 

Den sista pusselbiten i den mödosamma rekonstruktionen verkar dock inte komma upp på bordet. Skulderna är nedskrivna med 70 % och GM ger i stort sett bort SAAB till det nya konsortiets med Koenigsegg som kärna. Vad som fattas, den sista pusselbiten, är lånegarantier från regeringen på en miljard, dvs. de sista 30 %. Kan tyckas enorma pengar men sett till vad det innebär att svensk bilindustri kan överleva, tusentals räddade jobb och en hel landsända kan andas ut och kanske t.o.m. känna framtidstro efter år av att varit i OBS-klass.

Men, det kommer inga lånegarantier från regeringen Reinfeldt. Regeringen tar helt sin hand ifrån fordonsindustrin och därmed blir sannolikt SAAB-fabriken en tom fabrik och fordonsindustrin i Sverige kommer troligen att gå samma väg som textilen en gång eller varvsnäringen. Men den här gången får industrigrenen inte ens chansen.

Givetvis finns det risker. Det finns alltid risker i näringspolitik. Men utgången är given i det här fallet om man inte vågar ta risker. Samtidigt är riskerna ganska minimala – det värsta som kan hända är staten blir delägare eller t.o.m. majoritetsägare av SAAB. Och det här kruxet ligger; Det handlar inte om pengar vill jag påstå, det handlar om ideologi och dogmatiska principer. Regeringen Reinfeldt är så fast i sina nyliberala teser att de gärna offrar tusentals jobb och kanske en hel industrinäring. Vad regeringen håller på med är ett eko av vad Thatcher gjorde en gång när det gällde British Leyland. Hellre och t.o.m. gärna ses ett försvinnande av en viktig industrigren bara det stämmer med de ideologiska käpphästarna.

 

“det handlar om

ideologi och

dogmatiska principer”

Precis som med British Leyland som nationaliserades av Labour i mitten av 1970-talet och blev en lysande ekonomisk affär så hade det ingen betydelse för Thatcher som styckade och sålde ut hela koncernen med resultat att allt gick i konkurs vad det led. Sedan är det ju så att får regeringen precis som Thatcher en politisk bonus i form av kraftigt försvagade fack inom industrisektorn. Alltså en försvagat motstånd mot den nyliberala revolten mot välfärdsstaten. Slutsats; facken inom fordonsindustrin borde kräva förstatligande av SAAB av flera skäl; jobben, kunskapen och omsorg om välfärdsstaten och sin eget väl och ve och möjlighet att påverka framtiden.

Uppfattningen som är regeringens outtalade åskådliggörs tydligt av Expressens ledarsida som jämför SAAB:s nya ägare med kriminella grupper som Hells Angels och kallar dem utpressare. Tala om att stänga dörren med en smäll! Expressen som normalt brukar vara synnerligen servil för de flesta för att inte säga alla önskemål från industrivärlden, Svenskt Näringsliv osv. anklagar nu konsortiet bakom det nya SAAB för grov brottslighet när de föreslår vad alla andra länder i Europa gör; garanterar lån för att fordonsindustrin i respektive land skall kunna rekonstrueras.

Jag har förut menat att regeringen inte vill rädda svensk fordonsindustri av ett) ideologiska skäl och två) för det försvagar den viktigaste kraften för motståndet till högerns revolt mot välfärdsstaten – fackföreningsrörelsen. Tyvärr är det oerhört tyst från arbetarrörelsens organisationer, en tystnad som bara kan bero på att man inte uppfattar de långsiktiga konsekvenserna av högerpolitiken; det slutgiltiga nedmonterandet av välfärdsstaten.

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson

10 kommentarer:

  1. Du ingemar
    är det inte dags att fackföreningsrörelsen går in!!!

    Den här regeringen är inte bra på något annat än att gynna överklassen

    SvaraRadera
  2. Regeringen är landets invånares
    förlängda arm, vare sig dom röstat
    på dom eller ej.
    Och där tror jag det finns en stark
    majoritet för att inte satsa pengar
    i detta.
    Du glömmer också det regelverk som
    EU har.
    SAAB har varit olönsamt de senaste
    17 (?) åren och det är väl fakta nog.

    SvaraRadera
  3. EU:s regelverk har ingen betydelse i det här fallet. Frankrike, Tyskland Italien, Spanien osv alla har gått in med lånegarantier och skrotningspremier för man vet hur stor betydelse fordonsindustrin har för industrin som helhet i ett land. FVHC berör inte heller det som är det centrala i mitt resonemang; regeringen vill INTE ha kvar fordonsindustrin och det av de skäl som jag beskrivet ovan; ideologi och vinsten blir en försvagat motstånd mot angreppet på välfärdsstaten. Thatcherism i svensk tappning helt enkelt.

    SvaraRadera
  4. Varför går inte facket in som medfinansiär i SAAB, om det är en så god investering? Allt man hör är att vänstern vill riskera skattebetalarnas pengar utan att ta någon risk själva.

    Och den där miljarden du talar om är snarare 4 miljarder som borgen till ett lån från EIB, samt 3 miljarder i ett direkt lån från staten. 7 miljarder är ganska mycket pengar, även för staten. Och det är bara början; Kan inte von Koeningsegg & co betala sina lån så får staten överta förlustmaskinen SAAB med alla kostnader det medför. Vi talar här om ett företag som inte mer än sporadiskt lyckats göra vinst på 20 år.

    Men återigen, varför satsa statens pengar när inte ens facket vågar investera?

    SvaraRadera
  5. Bra att du tar upp textil- och varvsnäringen som exempel - bättre exempel på hur man slösar bort miljarder till absolut ingen nytta får man leta länge efter! Totalt bortkastade pengar.

    SvaraRadera
  6. Helt rätt Charlie! Att facket och människor som Ingemar E.L inte vågar satsa egna pengar visar på att de någonstans faktiskt fattar att saab är en dålig affär. Därför pratar de istället; om "dogamtiska principer", om "ideologi" och om en "revolt mot välfärdsstaten". Nåja, snacka går ju.

    SvaraRadera
  7. Man kan inte bara räkna direkta kostnader, vad blir kostnaderna för samhället när alla som är sysselsatta inom bilindustrin blir arbetslösa och framförallt när kunskapsmassan inom fordonsindustrin förloras?

    T.o.m. människor med erkänt borgerliga uppfattningar som Göran Hägg ifrågasätter förnuftet att låta fordonsindustrin gå i graven.
    När textilen och varven gick i graven var det inte kunskapsintensiv industri utan förhållandevis "enkel" industri som försvann.

    SvaraRadera
  8. Om det hade handlat om Volvo, så hade regeringen pumpat in pengar direkt.

    SvaraRadera
  9. Den sanna verkligheten är tydligen annorlunda för regeringen än för dem som drabbas! Det är skrämmande det som nu sker med regeringens skattesänkningar (ytterligare 10 miljarder) som framförallt gynnar de rikaste i samhället och de som har högavlönade jobb som regeringen t.ex.

    Lånegarantier till SAAB skulle gynna många familjer och ensamstående. Det är inte bara en person som gynnas utan det är många i en familj.

    Vad kostar arbetslösheten för den som drabbas av arbetslöshet?

    SvaraRadera
  10. Eva slår pekar på en viktig aspekt - den orättvisa politiken - skattesänkningar åt de redan välförsedda och arbetslöshet åt löntagarna. Det är summan av högerpolitiken.

    Men en viktig aspekt är att detta är ingen politik som beror på dåligt handlag eller ogenomtänkta beslut - det finns en långsiktig strategi i politiken. Det marknadsliberala samhället där välfärdsstaten inte längre finns kvar.

    SvaraRadera