söndag 8 november 2009

Obamas sjukförsäkringsreform på väg

New York, söndag den 8 november 2009

NY11_red

Den gångna veckan har inte varit den bästa för president Obama. Givetvis kastar massakern i Fort Obama en skugga över Obama som befälhavare och alltfler börjar ifrågasätta militärens interna säkerhet. Alltså en parallell till säkerhetstjänstens misstag som inte tog de varningar som fanns innan 9/11.

Inte heller de nya alarmerande arbetslöshetssiffrorna över 10 procent var goda nyheter för Obamas regering.

Måndagens val som förlorades i annars pålitliga demokratiska valkretsar som guvernörsposten i New Jersey och att demokraterna i New York inte lyckades ta tillbaka borgmästarposten här i New York. Valet var ett bakslag för Obama och det kan vara symptomatiskt vad en organisatör John Morris för de hemlösas organisation här i New York sa när jag frågade honom vad det betydde för den afro-amerikansk befolkningen med en svart president i Vita Huset.

- Inget, eftersom hans politik är inget grundläggande förändring mot tidigare politik. Så länge han inte löser de stora problem som det här landet har så betyder hudfärg inte ett dugg.

Nya opinionssiffror visar också att Obama tappar i tilltro i snart alla viktiga frågor och hans administrations förmåga att klara den.

I går kväll kanske den första verkliga leveransen av en annan politik var när i går representanthuset tog Obamas sjukförsäkringsreform. Även om det var en liten marginal där endast en republikan röstade för. Den modige var Louisianas Ahn ”Joseph” Cao. Caos motiv att bryta partilinjen var att i hans hemstad New Orleans och i Louisianas väljare saknar sjukförsäkring vilket med Obamas förslag kommer att få.

Övertonerna från motståndarna är allt från att sjukförsäkringen kommer att användas som abortmetod (!!) till att nu inför USA socialism. Fakta är att miljoner och åter miljoner saknar skydd mot sjukdom och olycka idag. Uppgifter uppger att 60 miljoner är i denna situation.

Men också att ”big business” är motståndare av två skäl. Obamas förslag kommer att finansieras med ökade skatter framförallt för de som har högsta inkomsterna och förmögenheterna idag, men också att de stora försäkringsbolagen gör miljarder in vinst varje år på det nuvarande dyra och ineffektiva systemet.

Striden om Obamas försök att få ordning på sjukförsäkringskaoset har också tydliga implikationer där konflikten mellan delstaterna och den federala makten. USA:s delade maktsystem blir mycket tydligt nu under striden kring administrationens förslag.

I natt har representanthuset tagit Obamas förslag och nu går det till senaten för att sedan vad det lider slutgiltigt tas på nytt i representanthuset. Det sannolika är att Obama kommer att lyckas med det som ingen lyckats tidigare med – att reformera USA:s ineffektiva och dyra sjukförsäkringssystem.

Lyckas han med det kommer kanske John Morris och andra skeptiska afro-amerikaner och andra som har det svårt och hårt i den amerikanska drömmen. Lyckas det kanske den kan få ett nytt och mer ljust innehåll.

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson

Jazz är New Yorks musik

New York lördagen den 7 november 2009

New York är världens jazz-huvudstad. Varje kväll är det ett antal ställen som har live jazz. Det är inte bara kända för legendariska ställen som Birdland på 44:e gatan eller Village Vanguard nere i Village. Det finns många andra ställen där mer eller kända jazzmusiker träffas och spelar, varje kväll varje dag året runt.

NY10_red

Jag var och lyssnade på Andreas Öberg, en svensk gitarrist som numera är mer känd i USA hemma. T.o.m. så välrenommerad att han inbjuds till Birdlands Django Reinhardt-festival. Han är tydlig i sin uppfattning om hur amerikaner ser på jazzmusiken.

- Jazzmusiken är en del av det amerikanska kulturarvet. Här är det musik inte nödvändigt att kategorisera och subkategorier som hemma i Sverige säger Andreas när jag träffar honom mellan två set på Birdland.

Hur kommer sig att en svensk gitarrist inbjuds då att delta ett i så speciellt och prestigefyllt projekt som Birdlands Django Reinhardt-festival.

- Det började 2001, svarar Andreas. Det är tekniskt svårt att spela Reinhardt musik så första kvällen var lite segt erkänner Andreas med ett leende. En seghet som i varje fall denna kväll var helt bortflugen.

NY9

Om Andreas Öberg är förhållande ny för New Yorks jazzscen så är inte Lou Donaldson det motsatta. 84 år gammal spelar fortfarande sin altsax och hans nya band har samma attack och tryck som Donaldson hade på Blue Note under 1950-60-talen. Den gångna veckan har han spelat på legendariska Village Vanguard, en ganska skabbig men med mycket atmosfär, källare som kanske kan ta emot kanske 100 lyssnade. Här sitter jazzhistorien i väggarna kan man säga.

image

(Foto från www.loudonaldsson.com )

Att den klassiska New York-jazzen som den definierades av Blue Note lever och uppskattas är uppenbart och utan tvekan efter det spel som Donaldson och hans band presterade på Village Vanguard och den entusiasm som publiken visat.

Jazzmusiken är New Yorks musik. Jazzen har aldrig blivit ”out of time” utan lever i högsta grad.

Text och foto: Ingemar E. L Göransson