Lördag eftermiddag. Hustrun och dottern har siktet, och plåtarna, inställt på ”Mamma Mia” medan undertecknad föredrar annat i musikväg. Så denna lördagsskriftställning kommer att bli några musiktips värda att låna sina öron till.
Jerry Lee Lewis ”Mean Old Man” (Verve Forecast 2010)
Jag har lyssnat på JLL sedan någon gång kring 1960. Vad som slår mig och har slagit mig är att Jerry Lee´s lägstanivå är vad många andra artister knappt når upp till någon gång under sin karriär. Karln är ett fenomen. Han gjord sin vad alla trodde sista platta i mitten på 1990-talet men har kommit åter ena gången efter den andra och inte kan man säga att ens den nya ”Mean Old Man” trots att den är lite av konceptet andra artister hyllar sin hjälte innan det är försent. Faktiskt en riktigt bra platta mätt med normalmåttstock även om den med Jerry-måttstock är helt okay!
”Music inspired by Oh! Brother Where Art Thou?” (NOT 2007)
Jag brukar vara allergisk mot dessa försök att tjäna snabba stålar på en trend. Dvs. när något är inne eller uppmärksammat så gör man en halvdan samlingsplatta med inspelningar där rättigheterna har gått ut. Den här 2-CD-samlingen kunde har varit samma grej men är det inte utan är en bra introduktion till ”americanas” rötter. Här finns en del hyfsat kända inspelningar men många udda och helt underbara också. Väl värd sina 70 kr!
Rosco Gordon ”No Dark In America” (Dualtone 2004)
En platta som gick mig helt förbi. Rosco Gordon hade några få smärre hits i R&B-svängen på 50-talet. Mest känd är väl ”No More Doggin´” men efter det blev karriären något för bakgatornas småklubbar. Gordon dog 2002 i en hjärtattack. Gordon var en av de artister som var mer betydelsefulla än framgångsrika. Hans inflytande på det tidiga Memphis-soundet skall inte underskattas. Den här plattan är alldeles utmärkt. Den spelades delvis in i Gordons bostad i Queens och i Nashville. Utmärkt rhythm and blues, skaffa innan den försvinner – Ginza hade den på sin 10 kr-rea!
Jimmy James & The Vagabonds/The Alan Bown Set ”London Swings” (Sequel 1993)
Kring 1960 slog soulmusiken genom med full kraft på Londons klubbscen. Den hade funnits förut och påverkat modsen i och för sig men 1966 kom det stora genombrottet. Två band som var i division 2 kan man säga var Jimmy James & The Vagabonds och The Alan Bown Set. De var populära på klubbarna i Soho och runt i London men hamnade knappast på några hitlistor. Den här CD som jag hittade begagnad är en återutgivning av liveinspelningar som Pye gjorde när det begav sig (En LP som gavs ut under namnet ”London Swings – Live At The Marquee Club (Pye). De är sensationellt bra. Jimmy James band är tighta och Bowns grupp har det där extra som många andra band saknade som exempelvis de överskattade Artwoods. Försök att hitta – den är värd det.
Simon & Garfunkel ”The Alternate Bookends” (Neily Tones 2000)
Simon & Garfunkels LP “Bookends” är I mitt tycke den platta som bäst sammanfattar deras melankoliska produktion. Plattan var kanske inte den som sålde bäst men den som bäst sammanfattade duons sentiment. Jag hittade den här bootlegen för några år sedan och har lyssnat på den gång efter gång och kommit att uppskatta den väldigt mycket. Här är alternativa versioner av hela plattan, live-inspelningar och exempelvis en version av ”At The Zoo” med helt annan text plus som bonus den ovanliga monomixen av ursprungsplattan. Var den finns att få tag i – det vete katten jag har inte sett den på åratal.
God lyssning!
Text: Ingemar E. L. Göransson
