”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet. Tillämpat på det stora folk- och medborgarhemmet skall detta betyda nedbrytandet av alla sociala och ekonomiska skrankor, som nu skiljer medborgarna i privilegierade och tillbakasatta, i härskande och beroende, i rika och fattiga, besuttne och utarmade, plundrare och utplundrade.”
Per-Albin Hansson Första maj 1928
”Söder om Slussen” är en av Gideon Wahlbergs kanske mindre kända folklustspel. Mer kända är exempelvis ”Skärgårdsflirt”, ”Grabbarna i 57:an” och inte minst ”Söderkåkar”. Många av Wahlbergs pjäser har ett genomgående tema och det är folkhemstanken. Inte uttalat alltid, men det ligger i botten på hans pjäser ofta.
Gideon Wahlberg som var född i Stockholm 1890 och avled efter en livslångverksamhet inom teatern 1948. Han hade sina sympatier hos den framväxande arbetarrörelsen och under 1930-talet skrev han exempelvis de tidigare nämnda ”Söderkåkar” och ”Grabbarna i 57:an”. Den mindre kända ”Söder om Slussen” kom till just under samma period.
”Söder om Slussen” som nu i sommar har spelats i Norrköping på Cederdalens friluftsteater i en miljö som är som gudasänd och stärker 30-talskänslan har samma grundläggande tema som det två andra nämnda mer kända folklustspelen.
Högfärdiga svärmor ryker ihop med buteljtvätterskan Linda
Folkhemmet som tema
Skall man beskriva grundtemat och det genomgående i alla dessa tre folklustspel är att här finns den socialdemokratiska beskrivningen och berättelsen om klassamhället, men också vägen ut ur klassamhället. I Wahlbergs manus blir det i mycket en fråga om arbetarklassmoral som ställs mot överklassens moral eller rättare omoral. Det blir en fråga om hederlighet kontra fiffel och båg och inte minst det blir en fråga om solidaritet, kamratskap och rättskaffenhet.
I ”Söder om Slussen” ställs dessa mot varandra i en tydlig kontrast. Dryckesfabrikör Johan Gustafsson förförs av locktonerna från den lata och förslagna överklassen som med fiffelaffärer, aktiejobberi försöker sko sig på Johans med hederligt och hårt uppbyggda verksamhet. En överklass som smittar ner sin omgivning med sin lathet, högfärd och förakt för ”vanligt” folk.
Det har skett genom hans andra gifte där han får han med på köpet en högfärdig svärmor och en svägerska. Dessa äter sedan ut Johans egen dotter så hon lämnar hemmet för att finna sin egen lycka genom sångstudier. Johan förmås också att stöta bort sin bäste vän bryggmästaren Andersson vilket gör att bryggeriets produkter försämras då de inte längre kontrolleras av den kunnige bryggmästaren.
Det är intressant att notera att det starkaste han tillverkar är svagdricka (även här syns med andra ord arbetarrörelsens moral i avståndstagande från alkoholen) och läsk som har blivit en framgång tack vare ett hårt arbete från Johan och hans vänner bryggmästaren Andersson och den frånvarande och avlidne tredje kompanjonen där vi senare får veta att Johan har tagit försorg om hans son den mindre klartänkte men genomhederlige sonen Pelle Rask.
Hederlighet och moral
Arbetarklassens hederlighet och moralkodex bärs upp av Andersson trots att Johan har visat honom på porten i o m sitt andra gifte med Adelaide (heter egentligen Ada) vars högfärdiga mor hotar att driva dem alla i fördärvet. Skurkens roll bärs upp av baron Gyllenbergh en riktig överklass-snobb och aktiesvindlare. Han är dock mest korkad, men lyckas lura Johan att köpa upp en värdelös aktiepost (jämför med Kreuger). Skadan minimeras av kassören och kontorschefen Johnsson som inte bara är klurig och hederlig med firmas bästa för sina ögon utan också är allt annat än lättlurad.
Som alltid hos Wahlberg slutar allt gott – arbetarklassens hederlighet och känsla för solidaritet och rättvisa omöjliggöra överklassens ränker och planer. Johan inser sina misstag och allt slutar väl i ett folkhemsliknande ”happy end” där inte bara företaget räddas, vännerna återförenas, de tidigare strejkande arbetarna återanställs och de unga tu på alla håll får varandra medan överklassen antingen kapitulerar för arbetarklassens klokhet och solidaritet eller blir krossade av det framväxande folkhemmet.
Wahlberg skrev de nämnda folklustspelen under 1930-talet. Det hade med all säkerhet en påverkan på sin publik som var framför allt arbetarklass och stärkte den socialdemokratiska beskrivningen av samhället och den socialdemokratiska berättelsen om ett solidariskt och rättvisare samhälle.
Strejkagitation; kassören Johnsson, fabrikören Johan och fackföreningsagitatorn Linda
Kvinnorna hos Wahlberg
Värt är också att notera hur Gideon Wahlberg skildrar kvinnor i sina folklustspel. I kontrast till många andra från denna tid så är kvinnorna betydelsefulla i skildringen. Man kan kort säga att överklasskvinnorna antingen är högfärdiga, hänsynslösa ”kärringar” eller de förändras när de inser arbetarklassens förnuftiga verklighetsuppfattning och goda kvaliteter. Arbetarklassens kvinnor skildras oftast som kloka, goda, sparsamma som i ”Söderkåkar” och kampvilliga i ”Söder om Slussen”.
I den sistnämnda är den snabbkäftade buteljsköljerskan och sedemera Bryggarfackföreningens agitator Linda även om hon hyser en dröm att kunna bli disponenthustru till Pelle Rask som hon och Pelle får för sig är Johans illegitime son. Kort sagt det är på olika sätt starka kvinnor som är lika mycket centralfigurer i Wahlbergs folklustspel. De enda kvinnorna som är negativt skildrade är överklassens ohjälpligt förlorade personager.
Det är också intressesant att notera hur småföretagare beskrivs i Wahlbergs folklustspel. De beskrivs inte som hungriga, empatilösa kapitalister utan arbetare som med möda och hårt arbete lyckats få det lite bättre än sina klasskamrater som de behandlade med respekt både som yrkeskollegor och anställda. Det är intressant att inte ens kommunisterna hade en i grunden annan syn på småföretagaren i det kapitalistiska samhället.
Bryggmästaren Andersson säger ett sanningens ord till Johan medan Johnsson, Johans hustru Adelaide och svärmor lyssnar
En tidsspegel
”Söder om Slussen” är ett uppskattat folklustspel, men också så mycket mer. Ett vittnesmål om en tidstämning, en tidsspegel av folkhemsdrömmen och en bild av klassamhället i förvandling in spe. Därigenom blir ”Söder om Slussen” viktig ur ett politiskt, kulturhistoriskt och ideologiskt perspektiv.
Att sedan Cederdalens friluftsteaters uppsättning, Robert Zetterbergs regi och skådespelarnas insats i en perfekt för ändamålet miljö lyckas fullt att göra ”Söder om Slussen” fullt övertygande. En uppsättning som Gideon Wahlberg skulle ha uppskattat.
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
Enn Kokk har haft vänligheten att skriva på sin blogg om ovanstående blogginlägg.
