I lördags den 11 december 2010 inträffade den allvarligaste våldshandlingen riktad mot det svenska samhället i modern tid. Allvarligaste, då den uppenbarligen var ett terrordåd med tydligt politiska förtecken.
Varken morden på Olof Palme eller Anna Lindh kan i den betydelsen jämföras med lördagens misslyckade terrordåd. De två morden var inte primärt politiska utan verk av förvirrade individer och i fallet med Palme är det fortfarande oklart om ens Palme var målet. Allvarligare också än Baader-Meinhofs-ligans sprängning av den dåvarande Västtyska ambassaden 1975 då den var inte riktad direkt mot Sverige utan mot Västtyskland.
Mycket tyder på att det misslyckade terroristdådet hade långt större allvar än vad som kan komma från en enskild förvirrad person oavsett om den är drabbad av religiös eller politisk fanatism. Det finns enligt Säpo och polisen trådar som leder till extrema fundamentalistiska islamistiska grupper i England och Irak. Orsaken till attentatsförsöket skall ha varit Sveriges närvaro i Afghanistan och Lars Vilks konstnärliga verksamhet.
Likheter med tsunamihanteringen
Oavsett om attentatet misslyckades eller inte var det en mycket allvarlig händelse som ställer ett antal viktiga frågor om säkerheten i Sverige och om hur den svenska krisberedskapen fungerar. Efter Estonia och tsunamin 2004 blev det stora konvulsioner och berättigad kritik riktades mot krisberedskapen.
Det fungerade tveksamt i samband med Estonia och direkt klandervärt i samband med tsunamin. I båda fallen hade dock inte ansvariga saken helt i egna händer då det var händelser som skedde utanför vårt territorium och i fallet med tsunamin 2004 på andra sidan jordklotet under årets största helg, julen.
Ändock fungerade krisberedskapen illa, ansvariga politiker tog inte saken på allvar, tjänstemän på UD gjorde inte det de borde och informationen var helt under all kritik. Det fick konsekvenser och kom i fallet med tsunamin att bidra till att fälla regeringen Persson i valet 2006.
Hur fungerade då det nu december 2010 i samband med den misslyckade terrorincidenten mitt i Stockholm och några få kilometer från Rosenbad och riksdagen. Det finns all anledning att ifrågasätta om det fungerade speciellt väl denna gång heller och inte minst hur informationen till allmänheten fungerade.
Korrekt information nödvändig
Information är av största vikt och av vital betydelse för att skapa en säker situation och motverka ryktesspridning. Detta måste fungera oavsett tid på dygnet eller dag på året. De brister som fanns i samband med Estonia och inte minst tsunamin i Asien upprepades på nytt och det var mer tur än skicklighet att det inte blev värre förvirring nu än nödvändigt.
Klockan 17.00 sprängs en bil i Stockholm på Olof Palmes Gata alldeles i närheten av Drottninggatan. Straxt därefter spränger sig en man, en självmordbombare, i luften. Det sker på Bryggaregatan ca 300 meter längre bort. Mannen var utrustad med ett bombbälte, en bomb i en ryggsäck samt ytterligare något som har beskrivits som en tryckkokare.
Enligt Säpo var det ett misstag eller en olyckshändelse att bomben sprängdes just här utan målet var ett annat där det skulle skapa maximal effekt som järnvägsstationen på Vasagatan eller Åhléns varuhus.
Reinfeldt informeras
Klockan 18.00 informeras statsminister Reinfeldt om det inträffade vilken därefter går på kungamiddag. Han anländer dit cirka kl 19.00 för kungens middag är till Nobelpristagarnas ära. Även Carl Bildt med respektive är närvarande på middagen precis som kulturministern med sin make. Det finns alltså tre regeringsrepresentanter på kungamiddagen. Alla tre enligt uppgift stannar till kungaparet reser sig och går. Allt annat är enligt slottets informationschef Nina Eldh ett brott mot etiketten.
Middagen avslutas kl 23.00 varefter statsministern och hans följe återvänder hem. Samma sak gäller de övriga gästerna. På middagen serveras fyrarättersmiddag tillsammans med alkohol.
Polisen “särskild händelse”
Klockan 20.20 beslutar Stockholmspolisens tjänstgörande befäl polisöverintendent Anders Thornberg att händelserna på Olof Palmes Gata att de är att betrakta som en ”särskild händelse” vilket innebär att Säpo går i stab enligt uppgifterna från Stockholmspolisen.
klockan 20.40 informerar Säpo regeringen genom justitiedepartementet att man har gått i det som kallas stab vilket innebär att regeringskansliet är därmed informerat om att händelserna på sena eftermiddagen och kvällen vid Olof Palmes och Bryggaregatorna är “en särskild händelse” vilket på ren svenska innebär att man betraktar det som terroristbrott.
Klockan 09.00 den 12 december övertar Säpo förundersökningen då man betraktar det inträffade som ett terroristbrott.
Bildt twittrar
Kring midnatt twittar Carl Bildt att "Most worrying attempt at terrorist attack in crowded part of central Stockholm. Failed – but could have been truly catastrophic..". Detta var det första som kom från den svenska regeringen och det enda som skulle komma innan statsminister Fredrik Reinfeldt kallade till presskonferens till 12.30 på söndagsförmiddagen. Tiden troligen vald för att få maximalt pressintresse då det var samma tid som lunchekot sänds. Men dock märklig då den kommer hela två och en halv timma efter Säpos presskonferens.
Carl Bildts slutsats att händelserna kl 17.00 är ett sannolikt försök till terrorism kommer alltså redan vid midnatt. Bildts twitterinlägg måste rimligen grundas på polisens slutsats. Det innebär i så fall att statsminister och regeringen redan då var införstådda med vad som skett. Varför då inte agera offentligt utan vänta 12 timmar ytterligare medan rykten och skvaller florerar vilt på bl.a. nätet?
Vad hände mellan 18.00 – 12.30
Den stora frågan är vad hände i mellantiden. Varför kom inget offentligt uttalande från regeringen förutom Bildts twittrande som knappast kan kallas offentligt uttalande än mindre görs det offentliga försök att motverka det skvaller och ryktesspridning som pågick under lördagskvällen och natten.
Olika extrema grupper spekulerade, allt från främlingsfientliga grupperingar till de sedvanliga sladdertackorna höll låda och kunde ha ställt till åtskilligt allt medan regeringen var tyst. Slasksiten Flashback exempelvis hade uppgifter om vem gärningsmannen var före midnatt.
Enligt uppgifter från Reinfeldts presschef Roberta Alenius så informerade polisen och säkerhetspolisen successivt under kvällen och natten regeringen och statsminister om vad deras slutsatser var av händelserna på lördagseftermiddagen i Stockholm city.
Exakt när polisen drog slutsatsen att det var att betrakta som ett terrordåd som gått fel har varken polisen eller regeringskansliet viljat uppge. Däremot informerade Säpo justitiedepartementet klockan 20.40 att man gick i stab vilket då är en tydlig signal om att Säpo ser allvarligt på det som skett. Men det är uppenbart att så skett.
Vem talar sanning
Den här informationen motsäger därför Reinfeldts och hans pressekreterare Sebastian Carlsson uppgift från i söndags att Reinfeldt inte fick någon information förrän kl 10.00 söndagsmorgonen vilket skulle inneburit att Reinfeldt skulle ha informerats i samband med Säpos presskonferens vid samma tid.
”Vi tittade inte på TV för att få information”, var Alenius kommentar till detta. Utan som sagt regeringen och därmed Fredrik Reinfeldt hade informerats tidigare under natten och kvällen.
Men det stämmer inte heller med vad Reinfeldt själv sa vid söndags lunch på presskonferensen då han uppgav att han inte fått bekräftelse att det var terroristattack förrän ”på förmiddagen” dvs. söndagen den 12 december.
Detta stämmer alltså inte med de uppgifter som kommit från både polis och regeringskansliets krisberedskapsenhet där dess chef Lars Hedström inte vill kommentera detaljer, men bekräftar att som han säger ”följt rutinerna”. Säpos presstalesman Sofia Olive har också bekräftat tidsuppgifterna.
Nya frågor
Händelsekedjan ställer därför flera nya frågor kring regeringens agerande och speciellt kring Fredrik Reinfeldt prioriteringar.
Varför ger man olika uppgifter från regeringskansliet i söndags respektive idag (tisdag) om när regeringen hade informerats av polisen och säkerhetspolisen om att man bedömde det inträffade som ett terroristdåd?
Varför uppger Reinfeldt på söndagens presskonferens att han informerats på förmiddagen när alla andra uppgifter snarare tyder på att han informerats både av krisberedskapen och polisen under natten?
Varför valde statsministern inte att gå ut redan på kvällen och lugna svenska folket utan valde att gå på kungamiddagen?
Varför valde Carl Bildt att gå ut på Twitter istället för att regeringschefen statsministern kommunicerade med svenska folket för att motverka skvaller och tilltagande ryktesspridning?
Varför väntade Reinfeldt med sin presskonferens till söndag lunch?
Händelserna i Stockholm den 11 december 17.00 och hanteringen av dessa från regeringen och då främst statsminister Fredrik Reinfeldt påminner om det taffliga hanterande som tsunamin fick av den dåvarande regeringen Persson. Fredrik Reinfeldt har åtskilligt att förklara och vi är många som väntar på dessa svar.
Text: Ingemar E. L. Göransson
Uppgifterna i den artikeln är grundade på intervjuer med personer från regeringskansliet, Slottet, Stockholmspolisen och Säpo.
