Inledning
”Frihet är det bästa ting som kan sökas världen kring” är den sista strofen i biskop Thomas Engelbrektsvisa från mitten av 1400-talet. Frihet är också det mest missbrukade begrepp som finns i den politiska liturgin. Vad frihet är beroende på vem som åberopar friheten vilket gör det inte enklare att betrakta begreppet ”frihet” ur ett mer filosofiskt perspektiv. Det har också blivit aktuellare än någonsin nu när socialdemokratin skriver nytt partiprogram.
Arbetslöshet och frihet går det ihop
Vi har sett hur liberaler av olika schatteringar, konservativa, socialister och kommunister använt sig av begreppet ”frihet” för att rättfärdiga sin politik. Vad få har gjort är att sätta in begreppet i en vidare och djupare kontext. Det gör också att tolkningen av begreppet frihet blir ytlig för att inte säga missvisande i vissa fall.
För att förstå frihetsbegreppet måste läsaren se det ur ett större perspektiv än sin egen subjektiva tolkning. Hur påverkar frihetsbegreppet mina medmänniskor, är min frihet ofrihet för andra eller t.o.m. förtryck. Frågor som dessa försvinner i debatten då frihet reduceras till politisk retorik och inte ges ett filosofiskt innehåll.
När nyliberaler talar om frihet så menar jag reducerar de frihetsbegreppet till medborgarens förhållande till en anonym varu- och tjänstemarknad. Medborgaren skall ges möjligheten (eller om man är kritisk till densamma tvingas) till att välja ur ett utbud oavsett om det är varor eller tjänster. Det kan vara från att placera dina pensionspengar, välja TV-kanaler, teleoperatörer, entreprenörer inom vård och omsorg eller skola för dina barn till deodorant och hårbalsam.
Medborgaren och friheten
På det här sättet reduceras friheten till medborgarens roll på marknaden och du måste välja på sagda marknad. Medborgaren reduceras därmed till en på marknaden uppträdande kund och medborgarskapet blir en fråga om valfrihet mellan varor och tjänster. Men det innebär också att medborgarskapet reduceras till ett ekonomiskt förhållande mellan kund och leverantör. På det sättet blir medborgarskapet inget annat en fråga om ekonomiska transaktioner. På detta sätt blir också det politiska perspektivet på frihet kraftigt reducerat till en symbolhandling vid allmänna val då däremellan saknar möjlighet att som medborgare påverka politiken eftersom den styrs av marknaden och de på den uppträdande individerna.
Denna tolkning och tillämpning av frihetsbegreppet är en konsekvens av en avreglerad kapitalism där allt inget har ett värde men allt sitt pris för att tala med den brittiske labourpolitikern Tony Benn. Denna tolkning av friheten är enligt min mening ytterligt ytlig och egentligen en devalvering av frihetsbegreppet på ett sätt som arbetarrörelsen måste ifrågasätta då det stärker och fördjupar klyftorna mellan samhällets topp och botten.
Denna form av frihetstolkning blir den enes frihet och andras ofrihet. För tänk efter; har du ekonomiska förutsättningar kan du med denna tolkning av frihet öka din frihet då du kan konsumera allt från pensioner, sjukvård, omsorg, skola, föda och dryck med en väsentligt bättre möjlighet och tillgång än den som saknar de ekonomiska resurserna utan de får hålla till godo med det som blir kvar när de som hade friheten tagit sitt. Med andra ord deras frihet blir den fattiges ofrihet och i ett sådant samhälle som bygger frihetsbegreppet på marknaden allena blir ett ofrihetens samhälle för flertalet.
Vi får alltså en tolkning av frihetsbegreppet då som blir frihet till ymnighetshornet men också å andra sidan den som har frihet från sagda ymnighetshorn har frihet från arbete, välfärd och med stor sannolikhet ett kortare och sämre liv sett ur hälso- trygghetsperspektiv. Klassamhället blir med andra ord ett samhälle där frihetsbegreppet får olika innehåll för olika delar av medborgarna beroende av klass och levnadsbetingelser.
“Negativ” och “positiv” frihetstradition
Frihetsbegreppet har sysselsatt filosofer i alla tider. Man brukar skilja mellan positiv frihet och negativ frihet i den filosofiska litteraturen. Brittiska filosofer som är i huvudsak liberalismens föregångare som John Locke, John Hobbes och Adam Smith lägger sin tyngdvikt på begreppet som ”negativ frihet” där avsaknaden av tvång och i politiskt perspektiv exempelvis reglering av den kapitalistiska marknadsekonomin. För dem och deras efterföljare som av nyliberalerna omhuldade Ayn Rand är allt som på något som inkräktar på den individuella friheten av ondo.
Till skillnad från de brittiska filosoferna har det funnits en kontinental filosofisk tradition med man som Friedrich Hegel, Jean-Jacques Rousseau, Johann Gottfried Herder och inte minst Karl Marx som hävdade en tolkning av friheten som har kallats positiv frihet. Ett begrepp som innebär egentlig det motsatta – dvs. frihet från istället frihet till som brittiska filosoferna.
De kontinentala filosoferna talar om det önskvärda, de är för förändringar som ger medborgarna frihet från förtryck och ser samhället som en organism som kan förändras till det bättre där friheten blir sedd ur en kontext av frihet till exempelvis samhällets stöd i form av den moderna välfärdsstaten. Konsekvensen av kontinentalfilosoferna när det kommer till politiskt hantverk är samhällsförändring medan anglo-brittiskas blir ett samhälle där makten och därmed friheten förflyttas från folkflertalet till fåtalet. Vi får därmed en välståndsstat för de få istället för en välfärdsstat för flertalet.
Nu är det naturligtvis inte så enkelt att man kan ställa dessa två filosofiska grundinställningar helt harnesk mot varandra. Det finns när det kommer till politik inslag av båda traditionerna och tolkningen av frihetsbegreppet men som grundanalys duger de bra som arbetsverktyg och har menar jag en stor träffsäkerhet.
Arbetarrörelsen och frihetsbegreppet
Arbetarrörelsen har alltid omfattat ett frihetsbegrepp som bygger på den sistnämnda traditionen, dvs. den positiva frihetstraditionen. Det har tagit sig uttryck som bygget av välfärdsstaten efter andra världskriget och exempelvis i prioriteringen av sysselsättning före inflationsbekämpning. Utbyggnaden av välfärdssystemen som socialförsäkringarna är exempel på en ideologisk syn grundad på en positiv frihetssyn.
Då är det självklart att anhängare som omfattar en negativ frihetssyn menar att detta inkräktar på deras tolkning av frihetsbegreppet. Det innebär att det som är frihet från blir i detta fall frihet till. Exempelvis Ayn Rand som negativ frihetsfilosof anser inte att samhället skall ingripa mot fattigdomen då enligt en negativ frihetsuppfattning menar att de fattiga själva orsakat sin fattigdom medan om vi talar med Ernst Wigforss som ville bygga ut socialförsäkringarna för att bekämpa och eliminera fattigdomen har sin grundsyn i en positiv frihetstradition. Detta kan givetvis inte ske i samhälle där inte skatter tas ut och med skatterna utjämning sker. Alltså Ayn Rands individuella frihetsbegrepp kommer i motsättning till Wigforss politiska gärning där principen av alla efter förmåga till alla efter behov.
Jag menar att arbetarrörelsen behöver nogsamt diskutera frihetsbegreppet när den skall skriva nytt partiprogram och bestämma politikens framtida utveckling. Frihetsbegreppet som det tolkats som en fråga om valfrihet är en devalvering av medborgarskapets själva själ och kärna då valfriheten devalverar medborgaren till en kund på en avreglerad och oreglerad kapitalism som löper amok i kris efter kris.
Ur medborgarperspektivet är vi alla beroende av varandra och därmed blir ett solidariskt frihetsbegrepp naturligt för arbetarrörelsen och det kan endast grundas i den positiva frihetstraditionen. Inser vi inte det innebär också att vi accepterar en utveckling där klasser ställs mot varandra, där arbetande mot arbetslösa, där fattiga mot rika, där unga mot gamla och immigranter mot infödda – med andra ord ökade klyftor och ökade sociala slitningar och motsättningar som till sist exploderar i en situation där maktens anonyma korpraler inte förmår att styra medan de styrda inte kan längre leva på det gamla sättet. Vi har sett detta ske i historien gång efter gång och inget säger att det rådande är för evigt, det finns inget som talar för detta. Det räcker att se hur vår värld ser ut idag med ett 1900-tal bakom oss som det mest krigiska i historien, evigt pågående konflikter, en kapitalism som krackelerar och ökade motsättningar på alla områden till tonerna av en värld där vi förtär vår egen miljö på ett på sikt ohållbart sätt.
Diskussionen om frihetsbegreppet hör absolut hemma i arbetarrörelsens idédebatt men har inte fått plats på det sätt den borde haft det då rädslan att diskutera den rådande ortodoxin inte har varit möjlig.
Text: Ingemar E. L. Göransson
