I dag för 40 år sedan gick gruvarbetarna i Malmfälten ut i strejk. De gjorde det för människovärdet och gjorde det när de inte längre såg några möjligheter att nå framgång och få förändringar till stånd.
Socialdemokraterna och LO togs på sängen och förstod inte först vad som skedde. Arne Geijer som var LO:s ordförande tyckte enligt hans memoarer att arbetarna var otacksamma som gick ut i en i och för sig olaglig vild strejk.
Socialdemokraternas ordförande Olof Palme insåg snabbare vad som höll på ske i det svenska samhället och vidden av gruvarbetarnas missnöje och det missnöje som arbetarklassen hyste vid slutet av 1960-talet.
Följden av gruvstrejken blev omfattande reformer av arbetslivet och ökat inflytande för löntagarna, arbetsmiljölagstiftning, LAS, FML, MBL och allt vad det hette.
De politiska reformerna innebar också att det skedde en radikalisering av samhället och att Sverige kom att utvecklas i en mer jämställd riktning och mot mer rättvisa.
Idag är missnöjet kanske lika stort som då, men hoppet om förändring väsentligt lägre. Löntagarna pressas från arbetsgivarna och inte minst från politikerna inom högern.
Motstånd och uppror likt gruvstrejken för 40 år sedan kommer alltid underifrån. Det kommer ofta oväntat och chockar överheten. Sverige behöver ett “uppror” – inte för att återställa samhället till vad det var före 2006 utan för att rekonstruera samhället och välfärdsstaten.
1969 stod jag ute på Avenyn i Göteborg och samlade pengar till gruvarbetarna. Gensvaret och solidariteten var enorm. Det mesta vi fick in var 100-lappar men massor av femmor och tior. Bössorna fylldes på någon timma. Gruvarbetarna gav hopp om förändring och återvunnet människovärde.
**********
I mörka stunder när hoplösheten känns som värst brukar jag läsa Kent Andersson dikt Vingen och då känns allt lite lättare och modet återvänder.
VINGEN
Vi går alla omkring med en vinge
som vi inte kan flyga med som blir till en börda för oss som vi måste smyga med.
Vi hade nog kunnat flyga
om inte alla självutnämnda vicevärdar skolmästare och alla dom praktiska, taktiska, nitiska, kritiska, anemiska, akademiska
felfinnarna med pekpinnarna hade sagt: Du kan väl inte flyga! Håll dig på marken, din envingade jävel!
Och drömmer du ens om att våga med ett enda vingeslag pröva din flygförmåga så tar vi din vinge en dag!
Vi går alla omkring med en vinge, en dröm, en längtan, en sång Tänk om våra vingar finge flyga tillsammans en gång!
Skriven av Kent Andersson
**********
Anslut dig – skriv på uppropet - till FOLKAKTIONEN: EN VÄLFÄRDSSTAT FÖR ALLA
Text: Ingemar E. L. Göransson
