(Foto: Unga Örnar Östergötland)
Kriget på balkan och de serbiska krigsförbrytelserna har blivit aktuella på nytt. För mig är det bilderna av det brinnande radiohuset i Sarajevo och de fruktansvärda händelserna som skedde under dessa år på 1990-talet.
Men också när man åkte från flygplatsen in mot Sarajevos centrum med begravningsplatser i snart varje rondell, idrottsplats som olympiastadion eller var man kunde hitta obebyggd mark för att begrava sina kära under den serbiska inringningen.
Så nu när två av de politiskt ansvariga bosnisk-serbiska politikerna leker med rättvisan är det djupt motbjudande. I går återvände Biljana Plavsic till Serbien och i Haag sitter Radovan Karadžić och hånar domstolen. Det är ett motbjudande skådespel av två av den moderna historiens värsta krigsförbrytare.
På sitt samvete har de etniska rensningar, kanske ända upp till 100.000 döda, tortyr och enorm materiell skada. Det är svårt att se hur detta kan vara sonat med några år på Hinseberg för Plavsic och att det är rimligt att Karadžić ska tillåtas ha lekstuga i Haag.
Det är lite svårt att förstå av vilken anledning den svenska regeringen hade så bråttom med att släppa Plavsic för det var inte nödvändigt att släppa henne efter 2/3 av strafftiden utan hon kunde ha suttit sina 11 år ut.
Brotten under kriget i Bosnien Hercegovina är omöjliga att ursäkta, omöjliga att förlåta när det gäller de politiskt och militärt ansvariga. Brotten är så bottenlöst vidriga och motbjudande att en normalt funtad människa inte kan förstå hur en mänsklig varelse kan låna sig dylikt.
Text: Ingemar E. L. Göransson
