Debatten verkar aldrig ta slut. Och turär väl det. Ser man på hur skolan ser ut idag så är det uppenbart att den har blivit en lekplats för lycksökare som vill göra snabba pengar och inte mycket annat.
Den s.k. friskole”reformen” påstods när den infördes av Bildt-regeringen att vara för att skapa en pedagogisk konkurrans i skolan. Inte har det blivit så mycket pedagogikutveckling utan den enda utveckling har varit till segregering av skolsystemet där de bättre bemedlades och väl motiverades telningar garanteras höga betyg som ger inträde på de önskade skolorna och reserverar de ”bättre” jobben.
Vad vi har sett sedan 1990-talet är en skola i förfall där den viktiga sammanhållna skolan har splittrats precis som var syftet från högern och deras nyliberala ideologer.
De som fått ta smällen är de elever som behöver extra mycket stöd eller har särskilda behov. När skolan kommunaliserades fick det konsekvensen att klåfingriga kommunkamrerer satte gränserna för den offentliga skolan med en klåfingrighet av sällan skådat slag. Detta förutom att lärarnas status sänktes i ett slag.
Det vi ser idag med skattepengar som rinner ner i fickorna på anonyma ägare av bolag med säte i skatteparadis, kriminella som har funnit ett nytt sätt att tjäna pengar, betygsinflation till förmån för den övre medelklassens telningar och förfallet i den offentliga skolan är en konsekvens av Bildts friskolepåfund. Likaså den ålderdomliga kadaverdisciplinens skola med olika ”nyheter” från det nerbantade försvarets kaserner är detta. (Som den uppmärksamme läsaren noterar betecknar jag inte det som en reform då detta begrepp bör reserveras för något som blir bättre inte sämre.)
Jag har själv sett mina båda ungar göra sin skolgång under perioden med friskoleeländet och kan utan att ta till överord konstatera att skolan har successivt blivit sämre, lärarena har fått allt svagare villkor och har tappat motivationen i många fall inför den hopplöshet som vuxit sig stark inom skolan.
De tre ingredienserna av 68-årsgenerationens aningslöshet, kommunaliseringen och privatiseringsvågen av skolan har raserat den viktiga uppgiften skolan haft som lärosäte och sammanhållande kitt av samhället.
Den svenska skolans kris är till alla delar självförvållad, inget annat.
Text: Ingemar E. L. Göransson
Köp och läs:
OBS!!! Ny och uppdaterad upplaga!!
”Arbetarrörelsens kris – mellan reformism och marknadsliberalism” av Ingemar E. L. Göransson
Beställ den från Ord & Kulturs Förlag till förlagspris 150 kr (inkl. moms) plus porto.
För ytterligare information se här.
Maila din beställning till ordochkultur@telia.com
