Veckans foto; vecka 51

Dublin, februari 2009

Foto: Ingemar E. L. Göransson ©

En käftsmäll för Reinfeldt

Arrogans och underskattning är inget bra recept för politisk framgång. De välförtjänta käftsmällar som Reinfeldt och hans regering har fått i de två senaste opinionsmätningarna (SCB och SIFO) är ett tydligt bevis på detta.

Arrogansen hos ministrarna Husmark-Persson och Littorin har slagit tillbaka i de två opinionsmätningarna. Enligt SvD har Reinfeldt tappat 350.000 väljare. När Littorin försökte att i media komma undan sitt ansvar för a-kassans haveri var det inte trovärdigt eftersom samma media rapporterade om de oförberedda snabbt beslutade förändringarna av a-kassans regelverk i kombination med den snabbt ökande arbetslösheten var tillräckligt för att Littorins gloria skulle hamna på sned.

Nu kan en stor del av väljarna, t.o.m. LO-medlemmar och andra löntagare trots den djupa krisen säga sig själva ”det händer inte mig”, men någonstans finns det dock en krypande oro att arbetslösheten kan drabba vem som helst.

I det perspektivet blir försäkringskassesörjan ett väsentligt större problem att hantera politiskt. En s.k. ”reform” där alla oavsett hög- eller lågavlönad vet att vem som helst kan drabbas av sjukdom eller olyckshändelse enligt principen ”idag röd i morgon död”.

Kort sagt, vem som helst kan bli sjuk och det vet alla. Därav den dramatiska förändringen i opinionen. Sjukförsäkringen är heller ingen löntagarfråga som a-kassan utan en fråga för alla medborgare. Därför fungerar illa det politiska budskapet att svårt sjuka skall prövas mot hela arbetsmarknaden ett sällsynt illa valt politiskt budskap.

När minister Husmark-Persson visar också upp en totalt okänslig fysionomi i TV och tidningar samt en teknokratisk attityd så ger det en bild av den kallhamrade höger som Reinfeldt mödosamt försökt att tvätta bort. Frågan är också om hans uttalande i Aftonbladet i veckan (10 december) ”Människor kommer i kläm. Det är så att säga nästan oundvikligt i varje samhällsförändring” haft för påverkan.

Ett märkligt oförsiktigt och för alla del ärligt uttalande som visar på samma arrogans som hans ministrar visat upp och han gör samtidigt som han säger sig nöjd med sjukförsäkringen. Ett uttalande som skulle ha glatt Frank Baude, Lenin och Stalin. Ett uttalande som utan tvivel stärker bilden av moderaterna som ett högerparti utan empati eller kunskap om människors verklighet.

Högerregering har troligen gjort ett stort politiskt misstag. Det kan visa sig ödesdigert. Oppositionen leder helt plötsligt med stora siffror och SD hålls utanför att kunna påverka regeringsmakten. Socialdemokraterna har därför ett gyllene tillfälle att profilera sig som socialdemokrater och sluta snegla mot mitten.

Att leda med 12 procent 9 månader före valdagen kan synas betryggande men det vore att lura sig själv. Taktiken att inte stöta sig med mitten kan överges och partiet bör föra en tydligare och skarpare välfärdspolitik. En tydligare vänster som i Norge för det är vad som är framgångsreceptet och skulle troligen säkra en valseger då det skulle mobilisera de annars soffliggande löntagarna och missnöjesröstande sossar som annars kan tänka sig rösta på SD.

Det har heller inte varit till moderaternas och Reinfeldts fördel att vara EU-ordförande då skepsisen bland löntagarna har ökat i och med Laval-domen och AD:s märkliga retroaktiva lagtolkning. Tvärtom, det som har varit bra för EU uppfattas av alltfler som negativt för löntagarna.

Reinfeldts käftsmällar är en behövlig vitamininjektion i för socialdemokraterna och den röd-gröna oppositionen och är en möjlighet för partiet att återfinna sin själ. För Reinfeldt kan det vara början till slutet för varken arrogans eller underskattning av väljarkåren är ett bra recept för politisk framgång.

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson

Skriv på UPPROP FÖR EN VÄLFÄRDSSTAT FÖR ALLA!