måndag 16 november 2009

Mardrömsmåndag

mona_red

Mona Sahlin borde vara mer bekymrad

Mardrömsmåndag. På annat sätt kan inte uppvaknandet på (S)-partihögkvarteret beskrivas när de läser den senaste SIFO-mätningen. Den är gjord i samband med partikongressen och efter, 2-12 november. Trots partikongressen tappar (S) drygt 2 procent och åker ner till drygt 33 procent.

Vad som är en värre är att (SD) verkar ha hamnat på säker mark ovan fyra procent trots sin islamofobiska, främlingsfientliga politik. Med de siffror som SIFO presenterar innebär det att varken högeralliansen eller vänsteroppositionen får egen majoritet i riksdagen om SIFO:s siffror vore valresultatet.

Mardröm, ja för antingen blockeras riksdagen då ingen vill ta med ens tång i (SD) då det vore politiskt förödande. Mardröm, ja för det skulle innebära att antingen högerblocket eller vänsteroppositionen måste spräckas genom att något parti bli överlöpare och byter sidan för att en regeringsduglig regering skall skapas. Och vem vill bli den Svarte Petter som för all framtid kommer att framstå som totalt opålitlig.

Ett tips; det parti som kommer i så fall att byta sida är (MP) med löfte om den eller den regeringstaburetten. Varför? Båda språkrören kommer att avgå direkt efter valet och ersättas med nya som inget är garanterat kommer att vara lika (S)-vänliga. I grunden är ju (MP) ett mittenparti som just nu seglar uppåt i opinionen. En sådan kursändring skulle inte fläcka ner de avgående språkrören Eriksson och Wetterstrand.

Det som kan bli räddningen för ett välbehövligt regeringsbyte är att ett eller två av de borgerliga partierna ramlar ur riksdagen; (KD) balanserar sedan lång tid på repet och (C) sjunker sakta i opinionen, men om det räcker ur den röd-gröna oppositionens perspektiv är allt annat än säkert.

Läget för (S) är allt annat än bra. Sker inte en snabb svängning i opinionen kan de närmaste månaderna bli en enda lång Canossavandring för partiledningen.

Partikongressens fortsatta mittenanpassning av politiken kan mycket väl straffa sig när de socialdemokratiska väljarna vill se en politik klart mer till vänster. Framförallt när (VP) uppenbarligen inte förmår att fånga upp missnöjda socialdemokrater. Frustration inom socialdemokratiska partiet och inom fackföreningsrörelsen växer med allt mindre leverans i opinionssiffrorna.

Text: Ingemar E. L. Göransson

Foto: Christoffer Göransson

2 kommentarer:

  1. Mona Sahlins fingertoppskänslighet är dessvärre noll. Det där eviga tjatet om att "vinna medelklassen" är också troligen vanvettigt. För de flesta vet att hon inte menar medelklassen utan den över medelklassen i Stockholm.

    De flesta som är medelklass idag har fortfarande sina rötter i arbetarklassen och de gillar inte heller högervridningen av partiet. Någonstans går smärtgräsen för dessa människor. Nu börjar S definitivt ramla över denna gräns.

    SvaraRadera
  2. Det finns bara ett sätt. Vi måste presentera en politik för alla med ordentlig förankring i vår egen ideologi.

    Jag inser mer och mer att kongressens brist på tydliga beslut är förödande. Därav raset i opinionen.

    Ska vi ha vinster i välfärdssektorn? ja kanske om företagen i alla fall kan prestera någotsånär skaplig kvalitet. I alla fall lova att prestera skaplig kvalitet.

    Det är snömos och vi vinner inga val med snömos. Allt för att tillfredsställa den lattedrickande medelklassen i Stockholm.

    Det är ju vetenskaplig konsensus om att vinstdrivande privat vård inte är mer effektiv än offentlig. Snarare lite sämre.

    SvaraRadera