Kan man göra teater av sjukförsäkringsdebaclet? Ja det kan man. Man kan göra bra teater och angelägen teater t.o.m. av något så eländigt som regeringens sjukförsäkringspolitik.
Under den senaste tiden har en pjäs under namnet ”Moster Annie” spelats runt om i Mellan- och Västsverige. Inte bara spelats utan också spelats med stor framgång.
Pjäsen är skriven av Roland Janson som också regisserat den och i den enda rollen spelar Dan Nerenius så övertygande att han nästan blivit utkastat från några föreställningar. Så övertygande har Nerenius varit i sin rolltolkning.
LO-tidningen skrev på sin hemsida efter premiären att ”Icke desto mindre blir de fängslade av ursinnet, av detta gränslösa sätt att ställa frågan vilket samhälle vi vill ha." Och Östgöta Correspondenten i Linköping att "många i publiken nickade igenkännande".
Att producera en pjäs som denna är givetvis tacksamt i tider som dessa. Men samtidigt ställer det två frågor. Den första vilken roll kan teatern och kulturen i allmänhet spela i ett samhälle som Sverige och den andra är hur kommer det sig att så få produktioner typ “Moster Annie” görs.
Kulturvärldens navelskådande är uppenbart och politisk teater har i dagens samhälle en väldigt liten roll. Inte för att den inte behövs eller för att det inte finns ett utrymme för den. Orsaken är bristen på insikt i vilket makalöst och starkt verktyg som kulturen de facto är.
Framgången för Moster Annie är ett tecken på behovet en politiskt färgad kultur. Och inte minst en teater som tar ställning mot orättvisor och högerpolitik.
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
Här finns information och kan boka föreställningar av “Moster Annie”.
FOLKAKTIONEN För en välfärdsstat för ALLA! Skriv gärna på uppropet och sprid det vidare!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar