Så då var det röd-gröna samarbetet slut.
Det är svårt att peka på en enskild orsak. Att det skulle vara att ”nytänkandet” inte fick plats när (V) fick vara med i tranedansen är väl något som de som önskar en socialdemokrati som är mer i mitten än idag. Att det skulle vara att (MP) inte kände sig hemma i samarbetet kan måhända var en del i kraschen. Att (S) inte fick utdelning i samarbetet utan fick kompromissa för mycket är ett annat skäl som nu vädras.
Jag tror orsaken ligger väsentligt djupare och handlar mer om (S) självbild och hur partiet uppfattar sin roll i politiken och att partiet efter 30 år av påverkan mot mitten har skapat en osäker partiidentitet. Men också en spricka i partiet där storstadsmyter står mot landsortens verklighet.
Vänsterpartiets retorik framstår idag som mer socialdemokratiskt än (S) självt betyder naturligtvis vissa problem för den socialdemokratiska självbilden. När fackföreningssocialdemokratin tvingade partiledningen att ompröva utvisningen av Ohlys parti var det redan en signal om att Sahlin och andra hade läst av partiet fel.
Tron att (MP) skulle omfattas av landsortens och fackföreningssocialdemokratin fick ett rejält rapp över fingrarna och redan där var nog samarbetet satt i fara. Problemet är också att den svenska grönheten är väsentligt mer borgerlig än dess motsvarighet ute i Europa. Deras förslag om ökade bensinskatt, den notoriska anti-kärnkraften faller inte i god jord hos industriarbetarsocialdemokrater och det som uppfattas motstånd mot tillväxtpolitik.
Men framför allt var nog tveksamheten till lojaliteten hos (MP) som gjorde att tveksamheten fanns på den fackliga sidan till den röd-gröna axeln resulterade i att den aldrig kom att omfamnas av (S)-väljarna med någon större entusiasm. Tyvärr har (MP) visat upp en historia av vindflöjelpolitik där ideologi har fått vika för kortsiktiga politiska vinster i vilket politiskt sängaläge man än hamnat i. politisk otrohet skapar inte förtroende precis som dess mänskliga motsvarighet.
Valnederlaget har naturligtvis också mer djupt liggande orsaker som mest handlar om socialdemokratin som ”gått vilse ideologiskt” som LO-tidningen skrev härom veckan där man citerade statsvetaren Johan Hinnfors. Men om detta på annan plats och vid annat tillfälle.
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
Det finns en mycket enkel orsak till de rödgrönas kollaps och det är valresultatet.
SvaraRaderaVarken mer eller mindre behöver nämnas.
Varför blev då valresultatet som det blev, ett totalt fiasko för S och V ?
Som nämnts så ofta av mig och många andra redan långt före valet :
1. Stora grupper väljare kan inte förlika sig med den tillväxtfientlighet som finns bland Mp. Deras inställning till privatbilism, deras inställning till kärnkraft som (tyvärr) fortfarande behövs under en lång period för att säkerställa arbeten inom elintensiv industri, garantera någorlunda rimliga elpriser etc.
2. Stora grupper väljare kan inte förlika sig med att alliera sig med ett parti med V's bakgrund och en del av dess ledargestalter.
3. Stora grupper väljare anser inte att de rödgröna står för en tillväxtpolitik som garanterar arbetstillfällen och fortsatt tillförsel av medel till offentlig sektor för att säkra skola, vård och omsorg.
4. Stora grupper ser inte de rödgröna som att de för en politik för arbetande.
5. Stora grupper väljare såg ledargestalter inom S som ett dåligt alternativ.
Sahlin läste nog av väljarna rätt när hon i det längsta försökte mota ut Ohly ur röran men blev ju överkörd.
Om V står för socialdemokratisk politik mer än S så är det uppenbarligen inte en politik som attraherar väljare att döma av det senaste valet ...
Jag orkar inte, Jonny, men vem frågade dig?
SvaraRaderaJag tror att du har kommit sanningen närmre än någon annan i detta ämne. De analyser vi kan läsa i dagstidningar m.m. (och även på S egna hemsida och tidsskrifter) känns väldigt krystade och tafatta. Det är precis som du skriver, S har gått vilse och därmed gör väljarna förvirrade. MP har varit otrogen alltför många gånger och gör att ingen litar på dem längre.
SvaraRaderaOch precis som du skriver så är V närmre S än S själva. Nånting som jag inte förstår är varför alla envisas med att "hata" V och dra paralleller med Ryssland så fort man nämner V. Även i S kretsar kan man ibland känna detta hat mot V. Men det finns en stor skillnad mot vårt V och den kommunism som härskade i Sovjet för länge sedan.
Och det är inget fel på Ohly som många påstår. Han är en man med en stark ideologi som inte gått vilse...
//Jack från kursdagen