Jag tror det var under julhelgen 1977 drabbades södra och mellersta Sverige av en veritabel snöstorm. Snön vräkte ner på ett nästan apokalyptiskt sätt. Inte stilla som i slutet av förra veckan eller i den gångna helgen, utan våldsamt och tungt. Nu kom snön ner så att den dränkte fullständigt både stad och land.
Då jobbade jag på ett åkeri här i Linköping och redan på annandag jul kallades alla som kunde ut för att börja röja undan snömängderna innan det var vardag på nytt. Lastbilar, plogar, frontlastare med eller utan snöslungor startades upp och en massiv insats gjordes för att trafiken och inte minst kollektivtrafiken skulle fungera snarast möjligt.
SJ kallade in alla lediga, hyrde in maskiner och tog i drift allt som fanns av maskinpark och inte minst allt folk som gick att uppbringa. Samhället skulle fungera och inte minst infrastrukturen skulle snabbast möjligt vara på fötter och i vart fall skulle folk komma till jobbet efter julhelgen, störningarna skulle minimeras.
Hur kunde detta då fungera? Hur kunde samhället för över trettio år sedan mobilisera så stora resurser för att få viktiga samhällsfunktioner att fungera även om det krävde både stora insatser av maskiner och manskap? Svaret är enkelt, det här var före nyliberalismens genombrott i politiken. För offentlig verksamhet var samhällsnyttan avgörande inte budget och lönsamhet.
Det viktiga var att trafiken fungerade, att järnvägstrafiken och bussarna och att människor kom till jobbet likaså att viktiga samhällsfunktioner inte fick haverera p.g.a. även svårt vinterväder. Samhällsnyttan var avgörande och målet med offentlig verksamhet oavsett om det var järnvägstrafik, fungerande vägnät eller annan samhällsservice.
Att uppmana människor att stanna hemma som Stockholms lokaltrafik gör idag hade renderat avsked för den ansvarige som sagt något sådant eller ens tänkt tanken. Likaså att tillåta järnvägstrafiken att packa ihop så totalt som skett under denna vinter hade inneburit att ansvariga chefer och politiker fått se sig om efter annan mindre skadlig sysselsättning än deras tillkortakommande hade orsakat.
“vinterns kaos är en konsekvens av två årtionden av nyliberal politik”
I det sammanhållna SJ fanns en stor kunskap och erfarenhet av var problem kunde uppstå och därmed kunde man mota Olle i grind innan problemen fanns. Nu kommer frusna växlar som en överraskning vid varje tillfälle det sker. Snön stoppar tågen p.g.a. materialen man köpt in har inte varit anpassat till svensk vinter när den är som värst utan avgörande vid upphandling har priset och endast priset varit.
Entreprenader och underentreprenader inom järnvägsunderhållet har inneburit att beredskapen är minimal och entreprenörers entreprenörer inte har möjlighet att agera förbyggande utan bara när problemen är akuta.
Vinterns kaos är en konsekvens av två årtionden av nyliberal politik och det kommer inte bli bättre. Viktiga samhällsfunktioner kan inte ha lönsamhet som ledstjärna utan samhällsnyttan. Högerns dröm om ett samhälle där allt går att köpa och sälja har visat sin orimlighet.
Nyliberalismens lekstuga har fått sin dom över sig – den fungerar inte – inte om vi vill ha ett samhälle där viktiga funktioner fungerar och där samhällsnyttan är viktigare än välsignad budget och heliga lönsamhet.
Politik handlar inte om religiöst tro eller dito ekonomisk fundamentalism. Politik handlar om att göra det bästa möjliga för de allra flesta. Med nyliberalismens trossatser blir det bara ett enda stort samhälligt haveri, detta är den viktigaste slutsatsen av vintern 2009-10.
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
du
SvaraRaderajag har dragit exakt samma slutsats
Till och med vädret är "nyliberalismens" fel.
SvaraRaderaAllt enligt den gamla (o)hederliga principen: Är det dåligt så är det nyliberalism.
Tänk vad liberaler kan ställa till med. Om vi får en fin sommar kan vi räkna med att det är socialdemokratin vi har att tacka.
SvaraRaderaLäste nyss att Jesus var sosse, så det måste ju stämma...
Banverket separerades från SJ 1988, av den dåvarande (s)-regeringen. Är socialdemokraterna också nyliberaler?
SvaraRaderaI grunden tror jag att det är klokt med en öppen offentlig upphandling. Problemet är väl dels att industrin blivit väldigt duktig på att optimera sin produktion och kan ligga väldigt nära toleranserna och dels att det inte är särskilt enkelt att skriva en riktig kravspecifikation.
Inte heller allt det som den socialdemokratiska regeringen gjorde på det här området var rätt - det hade varit bättre om både spår och trafik - och då all järnvägstrafik - hade legat kvar som en helstatlig verksamhet i SJs regi.
SvaraRaderaIngemars reflektioner hör till det klokaste som har publicerats i den här frågan hittills.
Tyvärr har svensk politik, som stora delar av europeisk, "drabbats" av den nyliberala sjukan. De socialdemokratiska regeringarna under de senaste årtiondena är inget undantag. Avregleringar, privatiseringar och bolagiseringar har inte gett bättre samhällsservice.
SvaraRaderaElmarknaden är exempelvis mer än någonsin monopoliserad till ondo för elkunderna, SJ klarar inte av vintrarna, banverket med sina underentreprenörer klarar inte underhållet, staten tar inte ansvar då det ligger på bolagen osv.
Samhällsnyttan har ersatts med budget och lönsamhet. Med den politiken skulle det aldrig byggs stambanorna för 150 år sedan exempelvis.
Vädret är inte nyliberalernas fel men att samhällsfunktioner som är livsviktiga inte klarar nordiska vintrar är den nyliberala politikens konsekvenser och därmed har nyliberalt påverkade politikers beslut ansvaret för sakernas tillstånd oavsett partibok eller partifärg.
Undrar hur den transibiriska järnvägen kan fungera? Inbillar mej att det snöar i Sibirien!
SvaraRaderaKanske deras "SJ" inte behöver värma tågen hos (dyra)Jernhusen. Inte beställa snöröjning av Banverket som i sin tur beställer från Infranord som av kostnadsskäl? har skrotat merparten av sina snöröjningslok, och som i sin tur....
Leif Tollén
På pricken, Leif!
SvaraRaderaJo, SJ har ju verkligen visat framfötterna genom åren. Många järnvägslinjer som inte var lönsamma lades ner och för säkerhets skull revs i flera fall spåren upp så fort det bara gick. Genom avregleringen har lokala bolag fått chansen att på lika villkor köra på de sträckor som SJ nobbat.
SvaraRaderaInte heller finns det några bevis för att ett helstatligt SJ skulle göra jobbet bättre ett år som detta - det har varit åtskilliga stora besparingar sedan 1977 och det är rätt så otänkbart att snöröjningen inte skulle drabbas av detta.
Genom den så förhatliga nyliberala politiken har folk fått större valfrihet både vad gäller arbete, boende och transport. Därmed följer också ett större ansvar, som exempelvis att så långt som möjligt hålla sig inomhus när det är så extrema väderförhållanden som rått den gångna veckan.
MII visar bara att nyliberalismen fick ett krypande genomslag för mycket mycket länge sen. Det var väl på 50-talet som järnvägar började läggas ner "av lönsamhetsskäl" varefter folk fick hålla sig med bil bäst de gitte.
SvaraRaderaMen det var ändå i slutet på 80-talet det stora, massiva genomslaget kom. Under en socialdemokratisk regering, glöm inte det. Och sen har det fortsatt, oavsett partifärg.