Sakta men säkert har det vita kalla bytts ut mot vårbruna nyanser. Sakta men säkert kryper temperaturen också uppåt och vi börjar ana vårens annalkande. Infarten till mitt kära Linghem är översvämmad och vattnet fortsätter att stiga till förtret för boende och Vägverket.
I går så hade en stackars småfågel förirrat in sig på den inglasade altanen men efter vissa krumbukter gick det att få ut honom i det fria istället för att bli kvar i det glasförsedda fängelset.
Många blir lite yra i plymen så här på vårkanten. Inte minst vi människor. Avtalsrörelsen är dock undantagen. Arbetsgivarnas splittringsstrategi var allt annat än yr utan välkalkylerad liksom när man avbröt förhandlingarna om ett nytt huvudavtal för ca ett år sedan. Splittra det som splittras kan verkar vara deras axiom och Unionen och Civilingenjörerna svalde betet medan IF Metall stod kvar på perrongen med gapande mun och undrade vad som hänt.
Beatrice Ask fick i veckan ett tidigt solsting när hon ville återinfinna ståndsrätt och skampåle. Lagen och lagförning skulle ersättas lynchjustis vilken enbart kan bokföras på vårens berusande inträde.
Ett annat vårtecken är också att lokaltidningen, Östgöta Correspondenten, har tagit in nya ledarskribenter. Stöpta i samma Dagens Nyhetersform som de tidigare och numera har de också möjligheten att ledarkommentera varje nyhet de känner för att kommentera. Ett ofog i sig att ha ledarkommentarer på nyhetssidorna men än mer knepigt när man de läser de ”nykläckta” ledarskrivkuliernas något märkliga kommentarer till sakernas tillstånd och politikens dagliga händelser.
Sammanbrottet i avtalsrörelsen efter industriavtalets död blir i dessas hata-sossarna-värld sossarnas och LO:s vänskaplighets fel. Miljöpartiet beskylls för att inte kunna ”frigöra sig från kopplingen till socialismen” och Handels i sin tur för att bygga hinder för de arbetslösa genom att man vill ha ordning på användningen av bemanningsföretag så de inte kan användas för att kringgå löntagarnas lagstadgade rättigheter. Löneökningar är också enligt samma skrivkulierna att försvåra för de arbetslösa att få jobb.
Nästa förslag i konsekvens med denna klokskap är att lön tas bort som begrepp. Handelsanställda får lite mat som ersättning och uppmanas att se arbetet som en fritidssyssla. Boende kan ordnas i tältläger utanför tätorten så de inte stör den känsliga medelklassen.
Herregud, krävs bara att kunna knacka på ett tangentbord och krum rygg idag för att bli ledarskribent?
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar