Så då kom den. En stor kartong från Tyskland som kom med DHL. Min nya Stetsonhatt.
Jag har flera saker som jag är svag för. Min kära hustru och mina barn självklart. Vår hund Erina likaså. Men därefter är två saker ytterligare som jag inte kan vara utan; musik och min hatt.
Knäppt, kanske men faktum är att jag klarar mig inte utan musik, den ger mig den stimulans och ro som andra finner i sprit, tabletter eller droger. En platta med John Coltrane kan vara en balsam för en orolig själ liksom en konsert med Muddy Waters ger ett minne för livet. Eller Hank Williams ärlighet liksom Jackie Deshannons popoperetter skänker glädje och man blir på gott humör.
Men förutom detta så kan jag inte vara utan min hatt. Nu har jag flera. Jag har en ljus lite solkig men härlig italiensk sak som används på sommaren, en annan bredbrättad mörk filthistora som är utmärkt när det är snö och blåst. Dra ner den över pannan och promenaden med Erina blir mycket mer uthärdlig.
Men hattens Rolls Royce är Stetson-hatten. Denna amerikanska hantverksprodukt som också sys numera i Italien (f.ö. Europas hattmakarland nummer ett numera) började tillverkas 1865 och blev världens störste tillverkare av huvudbonader.
Stetsonhatten är en precis vad man behöver på skallen när det regnar, när solen skiner, när man vill sova på tåget och när man vill bara vara.
För 50 år sedan var hatten symbolen för att bli vuxen. När grabben var 13 år så iväg med honom och köp en kanna åt han. Varje person av manskön hade hatt. Men det försvann sedan på 1960-talets slut och på 1970-talet var det få utom gamla sura gubbar eller kriminalpoliser som hade hatt.
Att ha hatt är lite utmanande. För så där 15-20 år sedan hade man hatt på sig bara i smyg. Få var de som hade hatt på sig jämt. Själv började jag för ca 10 år sedan att alltid bära hatt och det har skapat ett antal roliga möten med människor som kommit fram och berömt hatten eller modet att våga bära hatt.
Numera är det inte bara posörer som poeter och rockstjärnor som bär hatt utan allt fler upptäckt hattens värld. Man ser saker ur ett annat perspektiv helt enkelt!
Köp en hatt och lev livet!
Text och foto: Ingemar E. L. Göransson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar