torsdag 9 juni 2011

Barnfattigdomen än en gång

För några dagar sedan skrev jag kring barnfattigdomen. Det mobiliserades tre "advokater" från högeralliansens supporterskara för att angripa mina synpunkter på Reinfeldts misslyckade politik i kommentatorsspåret. Inte för att dessa lyckades på något sätt förändra eller stärka Reinfeldts och borgs sak. Ärligt talat, tror jag inte ens att det räcker med en hel advokatbyrå för Reinfeldts regering att komma från sitt misslyckande.

DSC_0165

OBS de på fotot har ingen direkt koppling till artikeln

Det är egentligen inte frågan om det är en ökning eller minskning av barnfattigdomen. Det är frågan om realiteten att den finns. Att 220.000 och deras familjer räknas in i de fattiga medborgarnas värld. Det visar på ett djupt ojämlikt samhälle.Nu tror jag inte likt ovanstående "advokater" för Reinfeldts politik att de har valt detta själva utan de är en konsekvens av en politik som har syfte att skapa ökade klyftor i samhället. Både relativt och faktiskt. De 220.000 barnen finns eller hur, för så vitt jag vet har ingen av er förnekar detta.

Orsaken ligger i den politik som påbörjades av Carl Bildts regering och har sedan dess fortsatt oavsett regeringsbildarens partifärg; avregleringar, privatiseringar och utförsäljningar. Budgetdisciplin och budgettak, prioritering av inflationsbekämpning före full sysselsättning; dvs en nyliberalt färgad borgerlig eller New Labour-färgad politik.
Från 1940-talets slut fram till 1990-talet var prioriteringen full sysselsättning och den politiken lyckades. Sverige hade den snabbaste jämlikhetsutvecklingen i världen och en arbetslöshet som låg på kring 2 procent.

När vi hade en arbetslöshetstopp i början på 1980-talet på 3 procent kallade Palme detta en nationell katastrof och regeringen satte in stora resurser på att trycka ner arbetslösheten.

Redan Ernst Wigforss menade att det privata näringslivet kan aldrig garantera full sysselsättning utan den offentliga sektorn måste växa. Sedan Bildts tid har över en kvarts miljon jobb försvunnet inom offentlig sektor och de har inte gått över till den privata sektorn utom i en mindre omfattning. Jobben har helt enkelt försvunnet. Under Bildts tid exempelvis gick 80.000 privata företag i konkurs.

Det finns stora behov i samhället som behöver täckas men de är inte lönsamma, det finns ca 30 miljarder i behov inom infrastrukturen, det finns stora brister i utbildningen så att arbetsgivarna inte kan hitta kompetent arbetskraft. Samtidigt som högerns dröm om en låglönearbetsmarknad torpederas av att behoven av okvalificerad arbetskraft sjunker nu drastiskt enligt AF.

I dag har vi det som ekonomerna kallar jämviktsarbets-lösheten som en ekonomisk doktrin. Så när AF berömmer sig för att arbetslösheten blir "bara" knappt 7 procent nästa år så är det fortfarande en nationell katastrof men tyvärr en politiskt självvald politisk katastrof.

Sanningen är helt enkelt att barnfattigdomen är ett symptom på ett sjukt samhälle som inte klarar att garantera sina medborgares väl och ve utan skapar ett samhälle där med nödvändighet en minoritet av medborgarna får agera buffert för att garantera kapitalintressenas cyniska spel.

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson

Läs boken om hur det kunde bli så här och alternativet: reformismens återkomst ”Arbetarrörelsens kris – Mellan reformism och marknadsliberalism”.

image

Beställ den nu till förlagspris inkl porto och moms 190 kr (jfr bokhandelspris ca 240 kr). För ytterligare information se och varför inte boka en föreläsning kring boken se.
Maila ordochkultur@telia.com

27 kommentarer:

  1. Ganska trött på missbruk av svenska språket, ständigt dessa nyspråksord, som inte har annat syfte än att skapa dimridåer.

    Du som är författare borde intressera dig för detta kanske.

    Vad är relativ fattigidom?
    Jag vet att det menas att man anses fattigare i förhållande till övriga jämförda grupper - men kalla det istället då att man anser det är en orättvis inkomstfördelning.
    Relativ fattigdom får en mindre politiskt (vänster)laddning, i syfte naturligtvis att skymma sikten från adressbärararen.

    Och vad är barnfattigdom för ett ord?
    Det finns inte i NE eller SAOL:s ordlistor http://www.svenskaakademien.se...
    Är man fattig som barn beror det på att föräldrarna är fattiga, inget annat.

    Om man skrev att vi anser att det finns fattiga barnfamiljer idag, och det beror på en orättvist låga inkomster så hade man varit sin åsikt närmare.
    Men då avslöjas den politiska agendan bakom, vilket naturligtvis minskar gehör från grupper som annars inte skulle lyssnat på övriga politiska slagord.

    Jag vill givetvis att man hjälper varandra att minska fattigdomen, men att politisera det till en polarisering mellan ömhjärtad vänster och ogin höger är trist.
    Finns de något parti som är emot en minskning av fattigdomen?
    Vill S ledare Juholt vinna billiga politiska poäng?
    Eller menar S allvar med att UTROTA fattigdomen? I såfall, varför gjorde S det inte under de 60-70 år de regerade i Sverige?

    Kalla det för vad det är.
    Och - sluta pladdra och presentera EGNA lösningar istället.

    SvaraRadera
  2. Oscar Peterson9 juni 2011 kl. 17:59

    Så det faktum att barnfattigdomen minskat DRASTISKT under alliansens styre är betydelselöst för dig? Den omedelbara tanken som inställer sig hos mig, är att du inte alls bryr dig om fattiga barn, utan istället fokuserar på att smutskasta högerpartierna. Det är ganska ohederligt.

    Länk som tydligt visar hur barnfattigdomen minskat:

    http://www.newsmill.se/sites/default/files/article/2011/06/articleimage-37048-0_big.gif

    Sossarna hade tolv (12) år på sig att minska barnfattigdomen - Carl Bildts regering styrde Sverige under tre (3) år.

    Eftersom jag (till skillnad från socialdemokratin) anser att det är positivt att barnfattigdomen minskat, har jag svårt att rikta några anklagelser mot såväl alliansen som Carl Bildt.

    Jag anser att sossarna är skyldiga väljarna ett svar här och jag kan lova att alliansen kommer driva detta faktum ganska så hårt i de kommande debatterna.

    Frågan är hur ni ska kunna förklara att ni är missnöjda med en politik som MINSKAT barnfattigdomen, samtidigt som ni kritiserar sagda barnfattigdom?

    Med tanke på att du vägrade att svara på mitt tidigare inlägg (i din förra blogg), tvivlar jag på vågar komma med ett svar den här gången, men jag försöker igen:

    1. Är du glad över att barnfattigdomen minskat med runt 250 000 barn under alliansens styre?

    2. Tror du på fullaste allvar att ni kan vinna den här debatten?

    3. Vill du verkligen rösta på ett parti som uppenbarligen inte klarar av att lösa denna, för dig uppenbart viktiga fråga?

    Efter alliansens maktövertagande har alltså barnfattigdomen minskat, arbetslösheten gått ner, folk blivit friskare, sjukvården mer tillgänglig, skatterna lägre, räntorna gått ner och invandringen ökat.

    Det är väl toppen!

    SvaraRadera
  3. Uppenbarligen har Oscar Peterson problem att läsa det jag skrivit. Det är barnfattigdomen som symptom på de ökade klyftorna i samhället som växt fram ända sedan politikens mål att skapa full sysselsättning övergavs kring 1990.

    DET INNEBÄR ATT ALLA DE REGERINGAR SOM VARIT SEDAN DESS I OLIKA OMFATTNING HAR ANSVAR FÖR DE ÖKADE KLYFTORNA. Det är också dessa ökade klyftor som skapat en permanent arbetslöshet på 7-10 procent som är grundorsaken till barnfattigdomen.

    Sedan är jag evigt trött på att ställas till ansvar för eller sättas likhetstecken med (S)-regeringar. Även om jag är socialdemokrat eller rättare demokratisk socialist kan och är kritisk till den New Labourpolitik som har bedrivits fram till nu. Så lägg ner "ni"-andet tack!

    SvaraRadera
  4. Med facit i hand så är ju tydligen då Sverige i aspekten "barnfattigdom" ett bättre Sverige med alliansen.

    Ditt resonemang faller platt till marken.

    SvaraRadera
  5. Nej, Sverige är väsentligt mer ojämlikt idag än det var före 1990-talet. Klyftorna är större och arbetslösheten är fyra gånger högre idag än då.

    Bara en nyliberal "revolutionär" kan vara nöjd med det, ingen annan.

    SvaraRadera
  6. Är Sverige verkligen mer ojämlikt idag än före 90-talet ? Specifiera isåfall varför.

    Vilka klyftor är större, kan du specifiera ?

    Är arbetslösheten verkligen fyra ggr större ? Notera att vi räknar på ett annat sätt numera.

    Slutligen, har barnfattigdomen minskat under alliansen, ja eller nej ?

    SvaraRadera
  7. 1973 var arbetslösheten 75.000 personer vilket då räknades som högt av Palmes regeringen och man satte in stora insatser. I dag är arbetslösheten kring 400.000 personer.

    Fram till ca 1990 låg den genomsnittliga arbetslösheten på ca 2 procent medan idag ligger den kring 7-8 procent.

    Klyftorna i bl.a. inkomster har kraftigt ökat enligt statistiken där de med lägst inkomst ligger förhållandevis längre ifrån de som tjänar mest. (se ex LO:s statistik).

    Barnfattigdomen har ökat enligt Rädda Barnen.

    SvaraRadera
  8. Arbetslösheten t.ex 1983-1984 - ca 3-4%

    Du jämför absoluta tal på en växande befolkning.

    Numera ingår heltidsstuderande som är beredda och
    aktivt söker arbete som arbetslösa.

    Numera räknas gruppen som 15-74 år.

    Vi befinner oss i efterdyningarna av en av
    historiens värsta finansiella krascher som är långt ifrån över än, flera länder skakar på avgrundens kant.

    Den stora invandringen nu är inte
    arbetskraftsinvandring, svåra integrationsproblem har medfört att stora grupper har hög procentuell arbetslöshet. Samma grupper som därmed läggs i de lägre inkomstgrupperna eftersom de blir
    bidragsberoende.

    Trots det : Arbetslösheten minskar nu i rekordtakt. Arbetsförmedlingen räknar i år med 107 000 nya jobb och 61 000 under 2012.

    Det ser ut som om arbetslösheten under alliansen kan nå ner på låga nivåer vi inte sett på flera årtionden ...

    Att jämföra de extremaste percentilerna vad gäller löneskillnad visar inte verkligheten i en större omfattning.

    Är Sverige verkligen mer ojämlikt idag än före 90-talet ? På de flesta områdena skulle jag tro att det är tvärtom mer jämlikt.

    Barnfattigdomen är ca 20000 barn mindre nu än under slutet av senaste S-regeringen (som redovisades i förra rapporten från Rädda barnen).

    SvaraRadera
  9. Arbetslösheten låg i snitt på ca 2 procent perioden 1950-1990 snitten idag ligger på 7-8 procent enligt Scb (se min bok Arbetarrörelsens kris - mellan reformism o marknadsliberalism)
    det vore väl illa om det inte tillkom jobb i en uppgång, eller hur men trots det räknar Af med knapp 7 procent arbetslöshet i slutet av nästa år, långt ifrån 2 procent eller hur?
    Att jämföra högstasiffror barnarbetslöshet under förra krisen med siffror under den nuvarande uppgång säger inte mycket. Med RB siffror visar på en ÖKNING vilket är det intressanta.
    Självkbart är det intressant att visa den kraftiga ökningen i spannet mellan lägsta och högsta inkomsterna då det visar den negativa utvecklingen av jämlikheten och klassiyjämningen i samhället.

    SvaraRadera
  10. Skall givetvis vara barnfattigdom inte barnarbetslöshet!

    SvaraRadera
  11. Du kan inte jämföra dagens arbetslöshet med hur det var förr eftersom man räknar på olika sätt och förutsättningarna är helt olika. En kollaps i integration av invandrare har lett till extrema arbetslöshetssiffror i dessa grupper. Dessa grupper är även de som tillför många barn till statistiken för "barnfattigdom".

    Trots allt detta så är nu arbetslösheten i snabbt tempo på väg ner till lägre nivåer än vi sett på 20 år.

    Trots allt detta så är "barnfattigdomen" ca 20 000 färre barn nu än under senaste S-regeringen. Detta var inte några "högsta siffror". Den s.k. barnfattigdomen har stadigt minskat i flera årtionden , endast ett fåtal år har det blivit smärre skutt uppåt men den tydliga trenden är att den minskar hela tiden. Den har alltså minskat med ca 20 000 barn sedan Göran Persson lämnade skutan.

    Vad gäller löneskillnader är det mer intressant att se hur de BREDA gruppernas olika inkomster ser ut, hur det ser ut mellan könen etc. Sverige är mer jämlikt än någonsin.

    Alliansens poltik och arbetslinjen verkar fungera. Man pratar redan om behov av arbetsinvandring. Man pratar om att statsskulden inom ett fåtal år är borta. Sveriges ekonomi är lysande, det finns utrymme för både fler skattesänkningar och reformer.

    Hälsningar / Mandelgren

    SvaraRadera
  12. Ursäkta, du måste vara advokat eftersom du bara ser det vill och blind för allt annat. Är Af prognos om 6,9 procent arbetslöshet nästa år inte riktig? Har du annan prognos? Är 75000 arbetslösa färre än 390000 arbetslösa? Finns det ingen koppling mellan arbetslöshet, utförsälringar, Europas sämsta à-kassa och ökad fattigdom inget relevans?
    Svaren avgör vilken värld du befinner dig i; det nyliberala önskeparadiset eller samma värld som vi andra som ser problemen.

    SvaraRadera
  13. Hur kan du jämföra Sverige 1973 med Sverige 2011 ?

    Ska du jämföra ska du till att börja med använda jämförbara mätmetoder. Då är vår arbetslöshet idag inte 7% utan runt 5% . Detta är den pga en misslyckad integrationspolitik. Det är inte en faktor 4 vi talar om.

    Är du inte glad över att det under alliansen blivit 20 000 färre barn inom kategorin "barnfattigdom ?

    Är du inte glad att det ser ut som om de höga arbetslöshetssiffror vi haft de senaste åren nu ser ut att nå lägre siffror, att det ser ut som om alliansen lyckats minska nivån på jämviktsarbetslösheten ? Visst är det mer som behövs men det ser ut som ett stort steg i tätt riktning är på väg !

    Är du inte glad att Sveriges finanser nu är i så gott skick att statsskulden krymper i högt tempo, att Sverige har råd med mer skattesänkningar och mer reformer ?

    Hälsningar / Mandelgren

    SvaraRadera
  14. Jag kan inte stämma in i ditt jubel över den sittande regeringen men å andra sidan jag föredrar att se verkligheten vilket du uppenbar inte gör annars skulle du inte ha en så historielös samhällssyn som du har.
    Men var och en salig på sin tro!

    75.000 arbetslösa 1973 i vad då betraktades som en allvarlig arbetslöshetskris är väsentligt mindre än 390.000 2011.

    Aktuell arbetslöshet enligt Eurostat var i april 7,4 % och AF spår 6,9 i slutet av 2012. Håll dig till korrekta siffror!

    F.ö. de jämförelser jag gör mellan den tidigare arbetslösheten och den nuvarande och utvecklingen från 1950-talet fram tills nu är enligt SCB helt korrekt att göra. det är faktiskt deras siffror jag använt!

    Att spannet mellan högsta och lägsta inkomsterna ökar snabbare i Sverige än i de flesta jämförbara länder bekräftar bara det faktum att Sverige blir allt mer ojämlikt.

    Barnfattigdomen ökar nu sedan att ha varit sjunkande enligt RB. Det är den intressanta siffran alltså en ökning och att det faktiskt är var tionde unge drygt som räknas tillhöra de barnfattiga, dvs 220.000 ungar!

    Vakna upp ur din ljusblå törnrosasömn Mandelgren och se verkligheten. Nu framstår du som en dålig brännvinsadvokat för en nyliberal högers intressen. Vi lever inte i paradiset som du tycks tro utan det är en väsentlig del av medborgarna som får betala för dina drömmar och dogmer.

    SvaraRadera
  15. Har du inte tagit åt dig något av det jag redovisat ?

    Ska du jämföra ska du till att börja med använda jämförbara mätmetoder. Då är vår arbetslöshet idag inte runt 7% utan runt 5% om vi ska jämföra med gamla siffror. Sättet att räkna ändrades nämligen för ett antal år sedan till att inkludera heltidsstuderande och gruppens åldersintervall ökades och vara på det sätt som andra länder räknar. Vill du behålla siffran 7% i jämförelsen måste du istället räkna om den gamla siffran som då blir större.

    Visst är det som så att vi de senaste 20 åren haft en hög jämviktsarbetslöshet. Huvudskälet till detta är pga en misslyckad integrationspolitik. Det är i invandrade grupper vi har en extrem hög arbetslöshet.

    Är du då inte glad över att det under alliansen blivit 20 000 färre barn inom kategorin "barnfattigdom ?

    Är du inte glad att det ser ut som om de höga arbetslöshetssiffror vi haft de senaste åren nu ser ut att nå lägre siffror, att det ser ut som om alliansen lyckats minska nivån på jämviktsarbetslösheten ? Visst är det mer som behövs men det ser ut som ett stort steg i tätt riktning är på väg !

    Är du inte glad att Sveriges finanser nu är i så gott skick att statsskulden krymper i högt tempo, att Sverige har råd med mer skattesänkningar och mer reformer ?

    Ingen påstår att det är ett paradis men det du målar upp är ju inte korrekt beskrivning.

    Undvik gärna att ge epitet åt min person och försök hålla diskussionen på en lite högre intellektuell nivå.

    Hälsningar / Mandelgren

    SvaraRadera
  16. Alla utom Mandelgren, regeringen Reinfeldts advokat, har fel; SCB vars siffror jag använder, Af och Eurostats vars statistik jag använt, absoluta arbetslöshetstal som verifieras, ekonomer som POEdin som jag citerat i min bok. Rädda Barnen likaså. Osv ALLA har fel utom Mandelgren, Reinfeldt och Borg. Jag överlåter det beslutet till läsaren som jag har full tilltro till. I övrigt är denna diskussion avslutad för min del då den mer påminner om ett ensidigt samtal med en totalt döv person.

    SvaraRadera
  17. Låt oss som exempel ta "barnfattigdomen".

    Varför läser du inte själv den förra rapporten från Rädda barnen om du verkligen är intresserad som beskriver läget under Göran Perssons tid vid makten ?

    Så här skriver man i den nya rapporten :
    "Den första rapporten i serien återspeglade den ekonomiska krisen under 1990-talet. Den visade att
    barnfattigdomen ökat kraftigt från mätningarnas startår 1991 till år 1997, då 22,3 procent av alla barn i Sverige låg under fattigdomsgränsen. I synnerhet är det barnfamiljer med invandrarbakgrund som inte ökat sin inkomststandard i samma
    utsträckning som andra hushåll.Därefter har utvecklingen präglats av sjunkande barnfattigdom."

    Vad vi vet är
    1. Barnfattigdomen var högre under Göran Perssons regim.
    2. Barnfattigdomen har i princip sjunkit konstant sedan 1997 med undantag för ett par år. Trenden är hela tiden fortsatt sjunkande.
    3. Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant. Barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund(29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent).

    http://www.newsmill.se/sites/default/files/article/2011/06/articleimage-37048-0_big.gif

    Den enda förklaringen är att du medvetet väljer att inte se verkligheten om den inte stämmer med den inre bild du gjort upp inom dig.

    SvaraRadera
  18. Mandelgren har problem att läsa uppenbarligen. Den politik som Perssons regeringar förde var en fortsättning i mycket av det Bildt påbörjade 1991. Persson drev en New Labour-politik dvs. tydligt påverkad av marknadsliberala lösningar.
    Att barnfattigdomen var högre eller lägre då är mindre intressant i nuläget. Det intressanta är den nuvarande utvecklingen där barnfattigdomen ökar; dvs var tionde barn växer upp under ekonomiska villkor som regeringen själv betäcknar som fattiga.
    Hoppas du kan sluta och tjata om Persson nu och ägna uppmärksamheten åt de 220.000 barn och deras familjer som lever under fattiga förhållande tack vare en misslyckande.

    SvaraRadera
  19. Problem att läsa ? Detta är vad Rädda barnen skriver :

    - Barnfattigdomen har i princip sjunkit konstant sedan 1997 med undantag för ett par år. Trenden är hela tiden fortsatt sjunkande.

    - Skillnaderna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant. Barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund(29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent).

    http://www.newsmill.se/sites/default/files/article/2011/06/articleimage-37048-0_big.gif

    Detta är (liksom en hel del av dagens arbetslöshet) tydliga tecken på hur dåligt integration fungerat de senaste decennierna. Oavsett regimfärg har barnfattigdomen minskat trendmässigt.

    Om man inte tar till sig fakta och analyserar problemet hamnar man väldigt snett. Att ensidigt gnälla på alliansen båtar föga, alliansen har trots de senaste årens riktigt katastrofala ekonomiska djupdykning lyckats hålla ordning i boet, arbetslösheten ser nu ut att minska snabbt vilket är den bästa metoden att bekämpa dagens resterande barnfattigdom.

    SvaraRadera
  20. "..under 2008 började nivåerna av barnfattigdomen öka igen, vilket troligen är en effekt av den kraftiga konjunkturnedgången som inleddes hösten 2008. Under 2008 levde 220.000 under fattigdom, dvs 11,5 procent av alla barn i Sverige." (citat från Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen)

    Ökningen skulle med all säkerhet kunnat undvikas om inte a-kassan och sjukförsäkringen samt alla andra försämringar som skett av det sociala välfärdssystemen av regeringen Reinfeldt med början 2006 redan.

    Måhända känns sanningen besvärande för Mandelgren men advokatyren blir inte mer imponerande för att han väljer att jämföra irrelevant siffror.

    SvaraRadera
  21. Är det irrelevant att barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund(29,5 procent) som bland barn med svensk bakgrund (5,4 procent).

    Är det irrelevant att barnfattigdomen de senaste årtiondena stadigt gått ner (trots en totalt misslyckad integration av invandrare) ?

    Är det irrelevant att det var 30 000 mer barn under Göran Perssons tid (och att det även då fanns enskilda år när siffrorna ökade) ?

    Är det irrelevant att vi stiger upp ur den globala ekonomins bottenträsk ?

    Är detta irrelevant :
    http://www.newsmill.se/sites/default/files/article/2011/06/articleimage-37048-0_big.gif

    Sanningen verkar besvärande för herr Göransson.

    SvaraRadera
  22. Tänk att läsa det jag skriver som fan läser bibeln! Jag har aldrig sagt att det är irrelevanta att immigranterna drabbas i högre grad av regeringens politik. Orsaken är ganska enkel att förstå; immigranter har inte i samma grad kommit in i systemen. Men det är inte detsamma som att arbvetslösheten är ett integrationsproblem primärt, likasom att barnfattigdomen är det.

    Det är en konsekvens av en politik som ökar klyftorna och försämrar den generella välfärden.

    Däremot är det irrelevant att använda siffror från 1990-talet för att visa att det är bättre nu när frågan är den aktuella situationen och den är sorgligt nog att barnfattigdomen ökar återigen precis som citatet i mitt förra inlägg visade.

    SvaraRadera
  23. Så då ÄR det i alla fall relevant att barnfattigdomen är mer än fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund som bland barn med svensk bakgrund.

    Detta glapp har existerat även under tidigare regeringar som var rödmärkta. Se diagram.

    En misslyckad invandringspolitik tillsammans med en lika misslyckad integrationspolitik har de senaste årtiondena "fyllt på i ladan" vad gäller arbetslöshet och barn i barnfattigdom. Nu har väl förvisso dessa en relativt sett betydligt högre levnadsnivå än tidigare innan de invandrade men i Sverige har de tyvärr i stora antal hamnat i dessa fack...

    Det BORDE även vara relevant att barnfattigdomen de senaste årtiondena trots detta stadigt gått ner, men det verkar du inte vilja se.

    Det har funnits år då det tillfälligt gått upp, t.ex 2004 under Göran Persson och 2008 under alliansen men trenden är tydlig.

    Det borde även vara relevant att vi stiger upp ur den globala ekonomins bottenträsk men det väljer du att bortse från.

    Är detta då verkligen irrelevant :
    http://www.newsmill.se/sites/default/files/article/2011/06/articleimage-37048-0_big.gif

    Accepterar man inte verkligheten och grunderna till varför något ser ut som det gör så kan man inte hitta rätt verktyg att åtgärda de brister som finns.

    SvaraRadera
  24. (För ögonblicket är bloggen modererad pga SD-anhängares främlingsfientliga kommentarer. Mandelgren har lagt in två likalydande inlägg varav jag publicerar enbart det ena.)

    Det som är i högsta grad relevant är den NUVARANDE utvecklingen: ökad barnfattigdom och ökade klyftor mellan de som har det bäst och de som har det sämst.

    Men som sagt vi ser uppenbarligen på saker och ting olika.

    SvaraRadera
  25. SD anhängare ???
    Främlingsfientliga ???

    Snälla du, du verkar ha fastnat med skägget i brevlådan verkar det som. VEM är SD anhängare ? VEM är främlingsfientlig ?

    Det BORDE vara relevant att barnfattigdomen de senaste årtiondena stadigt gått ner, men det verkar du inte vilja se.

    Det har funnits år då det tillfälligt gått upp, t.ex 2004 under Göran Persson och 2008 under alliansen men trenden är tydlig.

    Innan man inser varför saker är som de är så kan man inte satsa åtgärder på att rätta de fel som vi har i vårt välfärdssamhälle.

    Du verkar inte det minsta intresserad av något annat än att hitta på olika sätt att klanka på den nu sittande regeringen. Barnfattigdom var ett större problem 2004 under Göran Persson, likaså 2005...

    Det största problemet är en misslyckad integration av nytillkomna svenskar. Vi måste bli oerhört mycket bättre på att ta hand om och integrera dem i vårt samhälle, arbete är den bästa metoden mot barnfattigdom, därför ser det ut som det gör idag. Hand i hand med arbetslöshet går andra sociala problem.

    SvaraRadera
  26. Snälla Mandelgren, jag har ALDRIG anklagat dig för att vara SD-anhängare utan det var de kommentarer som rabiata SD-anhängare hade lagt på min bloggpost "SD+alliansen=sant" ang det samarbete som har avslöjats i media. det går inte att ha moderera enbart en bloggpost utan det drabbar hela bloggens alla inlägg.

    Min kommentar var enbart en upplysning till Mandelgren som hade lagt in två likalydande kommentarer.

    JAG HAR INTE OCH DET ÄR MIG FRÄMMANDE ATT ANKLAGA MANDELGREN FÖR SLIKT!!!

    Mandelgren har helt rätt i att högeralliansens politiken drabbar i högre grad av den nuvarande ökade fattigdomen.

    SvaraRadera
  27. OK, jag har inte sett andra kommentarer än mina och dina här i diskussionen, därav min reaktion.

    Det är trist om människor i vår upplysta tid fortfarande är rasister. Tyvärr verkar det vara ett fenomen i tillväxt. Oerhört tråkigt med extremister.

    SvaraRadera