Inför den kommande arbetsveckan

En jazzklassiker som passar så dags på söndag-kvällen!

Premiär i morgon!

I morgon är det dags!

Kom till Teater Kaskad, Blackeberg Centrum i  Bromma  och upplev Pete Seegers musik och Pete själv berätta om sitt långa liv även om han fysiskt inte är på plats.

Välkommen till This Land Is Your Land!

Ny blogg om Sverige”demokraterna”

För oss som under många år varit kritiska mot Sverigedemokraterna och deras unkna semi-fascistiska politik är det glädjande att det har statats en ny blogg som har syfte att granska och kritiskt titta på SD.

Högerextremister precis som vänsterdito är ofta duktiga på att använda internet. Demokratiska krafter är mindre duktiga på att förstå och använda internet och sociala medier.

Det finns all anledning att skärskåda partier som SD då de är ett hot mot demokratin sett ur ett längre perspektiv med sin främlingsfientliga och populistiska politik.

Den belgiska författarinnan och professorn i politisk teori Chantal Mouffe skriver i sin bok “Om det politiska” (Tankekraft 2009) att:

“När de politiska gränserna blir otydliga uppstår missnöje med de politiska partierna, och vi bevittnar ett uppsving för andra kollektiva identifikationsformer som organiseras efter nationalistiska, religiösa eller etniska linjer.” (Om det politiska sid 36.)

Detta är precis vad vi upplever i Sverige idag. Otydligheten hos de etablerade partierna, bristen på tydlig höger och vänster och tendensen till rusning mot politikens mitt gör att partier som SD får utrymme. Desto viktigare med kritisk granskning.

Här finner du sverigedemokraterna.de. 

Här finner du några av de artiklar jag skrivit om Sverige”demokraterna” det senaste året:

Stora förändringar i riksdagen 2010?

Det allmänna rättsmedvetandet

På vilken fot

(S) – det duger inte med mindre än 30 % ett år före valet

Om att slå in öppna dörrar

Reinfeldt – din regering måste säga nej till SD

Mardrömsmåndag

Text: Ingemar E. L. Göransson

Tangentbord och krum rygg

Sakta men säkert har det vita kalla bytts ut mot vårbruna nyanser. Sakta men säkert kryper temperaturen också uppåt och vi börjar ana vårens annalkande. Infarten till mitt kära Linghem är översvämmad och vattnet fortsätter att stiga till förtret för boende och Vägverket.

I går så hade en stackars småfågel förirrat in sig på den inglasade altanen men efter vissa krumbukter gick det att få ut honom i det fria istället för att bli kvar i det glasförsedda fängelset.

Många blir lite yra i plymen så här på vårkanten. Inte minst vi människor. Avtalsrörelsen är dock undantagen. Arbetsgivarnas splittringsstrategi var allt annat än yr utan välkalkylerad liksom när man avbröt förhandlingarna om ett nytt huvudavtal för ca ett år sedan. Splittra det som splittras kan verkar vara deras axiom och Unionen och Civilingenjörerna svalde betet medan IF Metall stod kvar på perrongen med gapande mun och undrade vad som hänt.

Beatrice Ask fick i veckan ett tidigt solsting när hon ville återinfinna ståndsrätt och skampåle. Lagen och lagförning skulle ersättas lynchjustis vilken enbart kan bokföras på vårens berusande inträde.

Ett annat vårtecken är också att lokaltidningen, Östgöta Correspondenten, har tagit in nya ledarskribenter. Stöpta i samma Dagens Nyhetersform som de tidigare och numera har de också möjligheten att ledarkommentera varje nyhet de känner för att kommentera. Ett ofog i sig att ha ledarkommentarer på nyhetssidorna men än mer knepigt när man de läser de ”nykläckta” ledarskrivkuliernas något märkliga kommentarer till sakernas tillstånd och politikens dagliga händelser.

Sammanbrottet i avtalsrörelsen efter industriavtalets död blir i dessas hata-sossarna-värld sossarnas och LO:s vänskaplighets fel. Miljöpartiet beskylls för att inte kunna ”frigöra sig från kopplingen till socialismen” och Handels i sin tur för att bygga hinder för de arbetslösa genom att man vill ha ordning på användningen av bemanningsföretag så de inte kan användas för att kringgå löntagarnas lagstadgade rättigheter. Löneökningar är också enligt samma skrivkulierna att försvåra för de arbetslösa att få jobb.

Nästa förslag i konsekvens med denna klokskap är att lön tas bort som begrepp. Handelsanställda får lite mat som ersättning och uppmanas att se arbetet som en fritidssyssla. Boende kan ordnas i tältläger utanför tätorten så de inte stör den känsliga medelklassen.

Herregud, krävs bara att kunna knacka på ett tangentbord och krum rygg idag för att bli ledarskribent?

Text och foto: Ingemar E. L. Göransson

Industriavtalets död

I lördags skrev Unionen och Civilingenjörerna på ett nytt avtal. Inget speciellt uppseendeväckande bra avtal men dock ett avtal som gav 2,6 %. Kan tyckas inget att jubla över men ett avtal som får en mycket stor betydelse i den fortsatta avtalsrörelsen och sannolikt för den fackliga framtiden. En ny karta kan vara på väg att ritas.

För 13 år sedan inledde facken på industrisidan ett samarbete som kom att kallas Industriavtalet. Man samordnade sig mellan tjänstemännens förbund och facken inom LO på industrisidan. Den mest synliga effekten av samarbetet var samordningen i avtalsrörelserna och att genom samarbetet kunde förbunden inom industrisektorn med tyngd säga till övriga att vänta – Vi sätter märket för vad som samhällsekonomin tål av löneutveckling.

I o m att nu tjänstemännen har genom sitt nya avtal brutit samarbetet med IF Metall och andra förbund inom industrisektorn har också industriavtalet de facto kapsejsat. Formellt finns samarbetsformerna kvar men det som ger Industriavtalet dess tyngd, samordningen i avtalsrörelsen, försvunnit så dog industriavtalet i fredags.

Men det är inte det enda som blir effekten av tjänstemännens vägval. Den andra och minst lika viktiga effekten är att nu kan och kommer övriga förbund inom LO att ifrågasätta med vilken rätt IF Metall, Pappers och GS sätter ribban för övriga avtal inom LO-familjen. När industriförbunden inom LO inte klarar av att ro hemma sina egna avtal hur ska de då kunna med trovärdighet kunna ”diktera” villkoren för Handels, Byggnads, Transport, offentliganställda inom SEKO och Kommunal och övriga förbund. Var ligger trovärdigheten nu när industriavtalet i verkligheten har blivit en historisk relik?

Vi ska också komma ihåg att Industriavtalet var facken inom industrisektorns svar när SAF (idag Svenskt Näringsliv) ”avsatte” LO som samordnande part för avtalsförhandlingarna på 1990-talet. Vad vi ser är helt enkelt ett vakuum som uppstår i relationerna mellan arbetsmarknadens parter.

Frågan är om arbetsgivarnas splittringstaktik ska få som konsekvens att LO:s förbund kommer att strida var för sig eller om LO:s förbund ska förmå sig att samordna på nytt. Att LO vill se en sådan utveckling är tydligt för när Wanja Lundby-Wedin är den som uttalar sig om avtalsrörelsen istället för den valde avtalssekreteraren Per Bard så innebär det att LO:s ordförande sätter sin avtalssekreterare åt sidan och själv försöker ta initiativet. (Inom parantes tror jag det är första gången som LO:s ordförande mitt under en avtalsrörelse tar orden ur munnen på sin avtalssekreterare.)

Arbetsgivarnas taktik att göra upp med tjänstemännen ligger helt i linje med deras strategi att försvaga LO-förbunden och inte minst motverka samordning under en hatt; dvs. LO. Kommer det att lyckas – det återstår att se men initiativet har arbetsgivarna ryckt åt sig inget tu tal om det.

Text och bild: Ingemar E. L. Göransson

Fredag…igen!!

Varför inte inleda fredagen med lite nostalgi .. pop från 1962!! (Det år jag köpte min första platta!!)

Trevlig helg!

Instrumentalpop –utan någon speciellt anledning

I en tråd på facebook diskuterades Joe Meeks Telstar – så varför inte förvilla oss in i instrumentalpopens vilda djungel: